Dagar i December

December, och det är helt galna dagar. I alla fall om man jobbar i IT-branschen, och där många tycks leva efter grisens devis: det finns inget liv efter jul. Det gör att dagarna i december flyter ihop till en del, och trots att det finns en hel del som eder Rebellängeln funderar på och tänkt sig att dryfta så vill det sig liksom inte. Det är jämnt skägg att få ut det nödvändigaste. I den andan blir det liksom tvärtom här, och du får den här fredagen ett långt inlägg, med en massa spridda olika vansinnigheter. Om än det ena, än det andra. Okej? Bra. Men vi startar i det uppenbara: det är snart slut på året. Årsbästalistorna haglar, Spotify skickar ut sina sammanfattningar ejvilt, och man undrar ju lite smått.. räknas inte december, liksom? För Spotify: nej. För övriga: kanske, men det ryms väl inte innan deadline. 

Den här synnerligen kassa bilden är tagen från kanske världens bästa hårdrockstidning, Close-Up Magazine, men om den tidningens årsbästalista blir det intet i detta oinlägg. Likväl om den andra stora svenska publikationen, Sweden Rock Magazine. Varför? Enkelt, jag har inte bestämt mig för om det ska bli en jämförelsepost av deras Årsbästalistor med Rebellängelns eller inte, och då får man hålla på det lite. Som vanligt kommer ju Heavy MetAle modell Rebellängeln att publicera Topp 50 på självaste nyårsafton. Du vet, när året faktiskt tar slut? Så vi väntar med de stora till dess, men… visst kan vi bjuda på fin läsning för det? Kolla här, ett antal mysikga årsbästalistor som redan publicerats (detta är länkar, lite finurligt, du får klicka på respektive namn alltså..):

Revolver Magazine-läsarna säger sitt.

Indy Metal Vault har Topp 20-lista

Metal Injections Nicholas Franco har 40 plattor han pekar på

De 25 bästa får du på Treblezine

…och för den som mest gillar att titta framåt snarare än bakåt så rekommenderas den här läsningen, där Loudwire ger oss ett knippe dödsmetallband av den nya generationen. Extra bra tycker jag att det är när man säger ”gillade du en gång i tiden bandet X så är det här nog i din stil”, eftersom dödsmetall trots allt nog är en av de genrer som verkligen kan spreta. Bara för att man gillar en stil betyder inte det att man älskar en annan. Man kan behöva en ”sugar daddy”, helt enkelt – vilket på kanske nördigaste av sätt tar oss till nästa del i det här inlägget.

Nina Söderquist på Rockklassiker är bra tycker jag, det lilla jag lyssnar på radio – men häromsistens fick hon mig ändå att nästa köra i diket. Först när hon berättade vad hon spelat, sen när jag försökte ta den här bilden. Suddigt blev det, och smartare hade det kanske varit att vänta in nästa gång detta visades i displayen, det sker ju lite då och då. Så, vad sa hon då? Jo, hon hade spelat danska rockdynamiten D-A-D. Eller D.A.D, beroende lite på hur du vill skriva det. Men det uttalas väl bokstav för bokstav, det är vi överens om, eftersom det är en förkortning av Disneyland After Dark? Så… när Nina sa att hon spelat ”Dad”, alltså i ett ord som översättningen till ”pappa” så vinglade jag till lite. Det kan förstås gott ha varit medvetet – det funkade i så fall!

För övrigt vill jag passa på att slå ett litet slag för den här plattan. Eller rättare sagt, den här gruppen då jag precis börjat lyssna på skivan, men snacka om passande namn för ett sådant här inlägg!

Kommande söndag avslutas för övrigt säsongen för Rebellängeln Tipsar, och därefter kommer vi att falla in i sammanfattning- och framåtblicksläge en aning. Vi ska ha nedslag i kommande Årsbästalistor och ”best of” i övrigt (vilken låt är exempelvis den bästa som släppts 2018?), och det är mindre än en månad kvar till den återkommande höjdpunkten Hårdrockskväll. Kategorierna i år är följande, och har du bra Tipsa kan du lika gärna langa in dem genast:

  1. Band som borde vara större
  2. Fläskigt
  3. Bäst Just Nu
  4. Tvillinggitarrer
  5. Bästa Textstrof
  6. Det svänger
  7. Efterfest

Se där ett par kluriga saker, och adderar man dessutom att jag är sugen på att avtäcka ett par hemliga örhängen för samtliga närvarande den kvällen (ja, kanske som efterkommande Tips för de som inte var där också) så inser du att det funderas och fifflas en hel del. Men vi hinner inte bottna det riktigt nu. Mycket att göra. Du får hänga med helt enkelt, och som avslutning landar vi i ”Now Playing”. Den här skivan är riktigt mysig..!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.