Likheter, kan man tänka. Det är DEEP PURPLE, det är öl – det kan liksom inte bli hur uselt som helst, tänker jag. Båda sakerna har liksom en lägstanivå som innebär att det som sämst är trevligt – men denna gång finns ytterligare likheter som tyvärr måste behandlas – det är nämligen inte fantastiskt bra heller. Precis som låten Maybe I’m A Leo inte är dålig men heller inte det bästa som bandet snickrat ihop så är den här ölen, Leo från Singha Corporation, inte heller det bästa jag druckit.
Omslaget har en leopard på framsidan, men flaskan döpt efter lejon. Det kanske är detaljer, men denna ljusa och fullständigt intetsägande lageröl är väldigt trist. Jag skulle vilja gå så långt som att rekommendera att du undviker den och tar något annat istället.
Lite tvärtom mot skivan då. DEEP PURPLE ”Machine Head” är en klassiker du bör ha i hyllan (mitt ex ovan är jubileumsutgåvan med paper sleeve runt och massor av extra godis inpackat), och inte bara för odödliga låten Smoke On The Water. Den brukar jag nynna och sjunga för mina barn, kanske inte så bra eller vackert – men ändock. Här hittar du dessutom Highway Star, Lazy och Space Truckin’. Kort sagt, skivan är klassisk av en anledning.
Fredag idag, och dagens rekommendation är både och. Ta fram DEEP PURPLE ”Machine Head” och njut, men ta en annan dryck… I’m No Leo. Tydligen.
Jag gillar verkligen ”Maybe I’m a Leo”. Till skillnad från merparten av låtarna på Machine Head är den inte helt sönderspelad från otaliga livespelningar och runtkörningar på klassisk rockradio. Däremot är jag inte förvånad att ölen smakar blask. Singha är ju inte direkt kända för att skapa öl som ger en hår på bröstet…