Rebellängeln Tipsar: WACHENFELDT ”The Interpreter”

Rebellängeln Tipsar brukar ofta variera sig från vecka till vecka avseende vilken genre som får sin stund i solen. Har det varit dödsbröt ena veckan så blir det sannolikt något annat veckan efter. Pendeln slår mellan rock, black metal, hårdrock, sludge och allehanda olika typer av musik, gammal som ny. Anledningarna är enkla, dels reflekterar det Rebellängelns smak – jag gillar ju typ alla sorters metal! – och dels är det så att omväxling förnöjer. Dessutom har läsarna av den här bloggen en stor spridning i vad man gillar, och jag tycker det är fair om man ena veckan kan vara likgiltig för ett Tips, för att nästa få ett passande guldkorn serverat. Och med det sagt så är detta en skiva som nästan inte går att kategorisera. WACHENFELDT ”The Interpreter” innehåller liksom lite av allt. Klassisk musik i form av orkester som mellanspel (Intermezzo – ’Ai Wass’)? Jajamen. Hårdrocksdriv och klassiska gitarrer (Athor And Asar)? Finns med. Eklektisk och halvt avantgardisk black metal? Flera låtar. Faktum är att man efter inledande Spirits Of The Dead kan behöva trycka på paus för att hämta andan från alla intryck!
Skivans startpunkt står att finna någonstans när Thomas Von Wachenfeldt (gitarr, bas, keyboards, programmering, sång) arbetade med uppsättning av ENTOMBEDs ”Clandestine” i orkesterversion, och träffade en kreativ guldådra. I förlängningen blev det den här plattan, där thomas tagit sällskap av Martin Björklund (lead guitars) och Jon Skäre (skinnsmiskande) för att skapa.. det här. 
Totalt 11 låtar (om man räknar med extraspåren Hymn To Lucifer och Necrophiliac) där lyriken hämtas från filosofer och rebelliska tänkare och författare som Aleister Crowley, Edgar Allan Poe och Charles Baudelaire. (Ja, eftersom Necrophiliac är en SLAYER-cover kanske du ska addera Hanneman/King till den raddan!). Möjligen kan det på papper kännas närapå pretantiöst, men det ska du strunta i och bara ge dig hän och lyssna istället. 
Ja, det är en skiva som kommer att kräva en del av dig. Det är inte skvalmusik du låter rulla i bakgrunden om du vill komma in i plattan – det är musik som kräver mer uppmärksamhet än så. I gengäld betalar den rikligt, speciellt när du kört den ett par varv. 
Allra bäst är nog Arhan, Athor And Asar samt Litany To Satan tycker jag, men hela skivan är stark. Det finns inte svaga spår här – är det någon låt jag har dåligt med tålamod med så är det nog nämnda Intermezzo – ’Ai Wass’, men den följs av fina Colophon så jag brukar fullföja ändå…

”The Interpreter” bjuder på dryga timmen musik, med spännvid som få andra skivor. Jag rekommenderar starkt att du ger den din fulla uppmärksamhet ett tag! 

2 reaktioner på ”Rebellängeln Tipsar: WACHENFELDT ”The Interpreter””

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.