Intervju: Victor Brandt. ENTOMBED A.D, FIRESPAWN, TOTALT JÄVLA MÖRKER…

Victor Brandt är en man med många järn i elden. Under sitt dryga 30-åriga liv har han hunnit med att bygga upp en imponerande CV som bassist och gitarrist i ett knippe stenhårda akter samt ett stort intresse för hantverksöl. Det är med andra en klockren matchning med Heavy MetAle, och som uppföljning på FIRESPAWN-spelningen på Mörkaste Småland är vi förstås nyfikna på att kolla läget för den här avspände norrlänningen.

Hej Victor – hur är allt?

Bara bra tack. Jag har precis avslutat mina bitar i samband med inspelningen av den nya ENTOMBED A.D-plattan och nu ska jag ha några dagar ledigt innan vi sticker ut på Close-Up Kryssningen med TOTALT JÄVLA MÖRKER. Jag har lagt bas och lite bakgrundssång och det känns bra.

Är det inte svårt att ställa om sig sådär, från ett band i studion till ett helt annat i livesammanhang?

Nä, det brukar gå fint och är mest bara roligt. Någon dag ledigt mellan som nu gör det också enkelt. Jag växlar ju mellan gitarr och bas ibland också, men det roligaste är ju att spela live och då spelar det inte så stor roll vilket instrument det är. Alla mina band är väldigt olika också, i stilarna och så, så det blir väldig omväxling istället och det är kul. Hade det varit väldigt lika kanske man hade hållit sig till ett och samma, men jag tycker det funkar väldigt bra som det är nu.

TOTALT JÄVLA MÖRKER var liksom pausade ett tag – är ni tillbaka nu?

Nja, alltså, det var aldrig någon uttalad paus. Det bara blev så. Alla flyttade, jag bor i Göteborg, Tompa har kåk i Boden och jobbar i Luleå och så. Och så har man andra band, Christian spelar ju med både CULT OF LUNA och KHOMA, och det blev helt enkelt så att farten tog slut lite ett tag där, när man skulle hålla ihop bandet fast man var utspridda och olika livssituationer.

Jag fick förresten göra min första utlandsspelning med TOTALT JÄVLA MÖRKER, i ett ockuperat hus i Trondheim. Jag är väldigt glad för att jag fick chansen att börja så, jobba mig upp. Man var ju så peppad att det inte spelade någon roll att komforten var rätt låg med stampade jordgolv och kallt och så. Man bara röjde ändå, och det var nog väldigt bra och nyttigt att få känna på en sådan tillvaro och gå den långa vägen.

Jag kan tänka mig att det blev en kontrast att kliva in i SATYRICON i jämförelse?

Haha, ja det var ju en annan nivå på komfort. Första spelningen för mig var i Mexico City, och det var flygplan dit och allt. Och så skulle man ju liksminkning, det var nytt för mig. Trummisen, Kjettil eller Frost som han kallas, fick ha en liksminkningskurs på hotellet men det gick sådär. Jag blev mest grå istället för vit och lite svart. Vi hade förresten en lokal turnéledare där, en kille från Mexico och han hade en knapp på ryggsäcken som sa ”I love Norrländska”, så jag bredde på lite extra då jag tänkte att han kunde det… men han fattade inte ett ord. Det visade sig att hans tjej var från Sundsvall och det var hon som gett honom knappen. De bor förresten i Göteborg nu, han heter Victor och jobbar med MOTÖRHEAD. Liten värld!

Verkligen. Vad säger du om Sigurd ”Satyr” Wongraven och hans cancerbesked förresten? Har du någon kontakt med honom?

Ja, jag skickade iväg ett meddelande med lite peppande, men vad säger man? Det är ju en ruggig sjukdom så man kan bara hoppas på det allra bästa. Men det är ju en hård jävel det där, så han man får hoppas att han klarar sig bra. Han har blivit pappa och så också, så då är det ju lite extra viktigt med hälsan.

Du har verkligen haft chansen att spela med etablerade akter. ENTOMBED får väl stå som en av de viktigaste akterna i skapandet av Stockholmsdödsen dessutom… så hur kom det sig?

Det var rätt kul faktiskt. Efter att jag slutat i SATYRICON så bodde jag fortfarande i Oslo, och tänkte lite sådär att ”fan, vad gör jag nu då?”. Det är ju inte helt lätt att få in en fot i ett band som kör på heltid direkt, men så slumpade det sig att vi hade spelat med TOTALT JÄVLA MÖRKER på Hultsfred, och jag var på väg hem till Oslo igen. Stod och skulle köpa en öl och en macka, och såg Chad Smith – trummisen från RED HOT CHILI PEPPERS som hade varit och spelat med CHICKENFOOT då – och tänkte lite sådär ”fan vad fränt”. Då hörde jag ”snygg t-shirt” på Stockholmska, och det var LG Petrov som sett min tischa med GRAVE på. ”Fan… ENTOMBED, det vore nåt, jag har ju typ allt med dem och har lyssnat på dem hur länge som helst”.

Så jag drog iväg ett mejl sen, på lite vinst och förlust, och sa att om de behövde en vikarie någon gång så var jag intresserad. Och det visade sig att de hade en turné inbokad med AMON AMARTH som Nico ville vara pappaledig från, så det var ju perfekt. Och sen dröjde det bara en liten stund så hörde de av sig igen och undrade om jag kunde ta lite festivaler snabbare än så, i Tyskland, Island och England. Och på den vägen är det. Första spelningen var Summer Breeze Festival, ganska stor med typ 28 000 i publiken minns jag.

Var du nervös?

Sådär. De hade skickat setlistan och flygbiljetter i mejl, så jag hade haft rätt bra med tid att förbereda mig och jag har ju hört de där låtarna hur många gånger som helst. Det var en del som jag inte riktigt hade kläm på hur de gick, du vet hur produktion kan vara lite grötig sådär, så när man fick facit var det en del saker som var knepigare än jag hade trott. Sånt som får en att tänka att ”aha, är det så den låten går”.

Sen är det ändå så att det är bara att ösa järnet, det blir liksom så bra det blir. Så det var ju lugnt!

Och nu är det nytt material på gång. Är ni nöjda såhär långt?

Ja, verkligen. Det är förstås svårt att beskriva såhär mitt i allt, att utifrån beskriva en kreativ process som man befinner sig mitt inne i, men det känns som en naturlig fortsättning av förra plattan ”Back To The Front”, men med lite hårdare produktion och lite mer tryck i gitarrerna. Vi delar på låtskrivandet, även om Nico nog skrivit mest till den här plattan. Jag har två låtar, Olle två, och LG lite smågrejer här och där, så det är ett lagarbete.

Låter fint. Men du, du säger ju ENTOMBED när vi pratar, och som de flesta vet var det ju lite tjafs när det gäller namnet så att ni fick lägga till A.D för att kunna fortsätta. Har du påverkats av det där?

Jo, det har man ju. Jag har liksom inte lagt mig i, men det är ju en tröttsam och lite omtumlande historia. Jag vet faktiskt inte om det är löst helt, men så länge som vi kan jobba och ha kul och fortsätta genom att lägga till de där bokstäverna så är det fine med mig. Det är ju ändå så att det är så mycket som ska stämma när man spelar i ett band, och man ska anpassa scheman och livssituation och en massa annat, så det är liksom svårt nog som det är ibland. Speciellt som det är ett företag med fem chefer och där ingen av oss har gått ut ”hårdrocksbands-ledar-högskolan”, hahaha!

Hahaha, nä det är ju inte världens lättaste jobb du valt, sett ur den synvinkeln!

Absolut inte. Det är ju så, man jobbar med samma få individer från det att man vaknar på morgonen i turnébussen till dess att det är god natt igen. Och så börjar man om nästa dag, ofta typ en månad i streck. Det är väl ungefär som att vara på sjön, som yrke. Farsan var sjöman, så det kanske ligger i blodet!

Ja, det kan det ju absolut göra. Ser du det förresten som ett jobb, eller är det ett intresse du också kan försörja dig på?

Lite både och, tror jag. Inom konstnärliga verksamheter, som musik eller annat skapande, så ses det väl kanske som lite fult att prata om pengar för att betala räkningar, men så är det ju. Det är vad jag gör för att få pengar till hyran, så det är ju ett jobb. Men jäkligt kul, jag har lyxen att tycka att det kanske är 9 av 10 saker som händer mig som är skitroliga, och det är extremt sällan jag stirrar på klockan och undrar när arbetsdagen är över. Det är tur, för ett jobb är ju annars inte bara roligt utan då får man kämpa lite ibland.

Det förstår jag absolut. Då måste det vara skönt att få så bra kritik som ni fått för nya FIRESPAWN?

Ja. Det är kul och tacksamt. Målet är att vi i bandet ska vara nöjda själva för då vet vi att det blir bra, men med det sagt så är det ändå väldigt kul att få det gensvaret. Vi får väl kanske leva med att en del skriver ”supergrupp” om oss, men så ser vi det inte. Vi är bara ett par kompisar som kanske har hållit på med musik ett lite längre tag ändå.

Ni gjorde debutgiget på Mörkaste Småland, och det var väl idel beröm. Hade ni repat ¨tillsammans massor innan?

Vi fick riktigt bra kritik, det var kul. Innan hade vi ungefär en vecka i sträck, där vi hade kört rätt hårt. Fredrik sa att han aldrig kört så intensivt innan, så det var bra. Annars kan det ju bli så med akter som varit igång längre, att man liksom kör lite barbacka. ”Den här låten har vi spelat typ 700 gånger, så..” Då gäller det bara att inte tänka för mycket, utan låta reptilhjärnan styra så flyter det!

Om en sådär tre veckor kommer plattan också, ”Shadow Realms”, så det ska bli spännande att se hur den tas emot.

Victor BrandtFirespawn1477841_10202277384591134_1629452759_n

Kollar man på Metal Archives så finns det ännu fler band i luften, akter som AKANI, DOMINION och NECROCIDE. Hinner du med dem också?

Nja. DOMINION var ett band jag hade med en kompis från Gävle, vi hann med en platta men det är ju egentligen nedlagt nu. Faktum är att jag sparat en del idéer därifrån som jag hade tänkte använda på den andra DOMINION-plattan, men som hamnat i FIRESPAWN nu. Sånt där som man liksom sparat på men inte passat annars förrän nu.

Du gillar öl också!

Ja, det är typ mitt enda intresse förutom musik!

Det märktes tydligt när du var med och svarade på lite frågor innan Mörkaste Småland när vi körde vår 48-timmarsgalenskap på Heavy MetAle, dina svar var väldigt insatta i hantverksölens utbud. Hur är det när du är ute på turné, får du chansen att kolla in några godsaker en sån gång?

Ja, vi har ju IPA och stout, lokal sådan, på vår rider men det är inte alltid arrangören kan få tag i det. Man blir ju inte sur om det inte går, men jag har blivit lite sådär att jag kan stå över om det inte finns något gott. En gång var vi ute på turné med GRAVE och gjorde 38 spelningar i rad, på 38 dagar, och då tror jag det var 3 gånger som de hade lyckats fixa någon hantverksöl. Det blev en väldigt återhållsam turné, hahaha!

Annars passar man ju på. Vi var i Belgien nyss, och kunde bland annat besöka Westvleteren med Westvleteren 12, du vet det där klosterbryggda ölet som anses vara bäst i världen. Det var riktigt bra! Och när vi var i USA så var vi i Chicago, som ju har en massa bra bryggerier. 3 Floyds och 18th Street till exempel, då provade jag så mycket jag bara kunde. Och i Minnesota hälsade vi på Surly Brewing. De hade byggt nytt, och han som har det där, Todd, han är också hårdrocksgitarrist och kallar sig Todd The Axeman (banden heter POWERMAD och VULGAARI, för den som undrar), så han visade oss runt. Det var grymt!

Jag längtar efter när hantverksbryggeriet i Europa ligger på samma nivå som den gör där i Staterna. De är väldigt stolta över sina öl där också, så när man är där borta på turné är det lätt att få tag i bra saker.

Verkligen. På tal om det, vad tyckte du om Heavy MetAle-ölen?

Riktigt bra, speciellt Mörkaste Småland.

Jahaja, såklart. Den har inte jag hunnit smaka, den sålde slut.

Haha, ja, det var i alla fall min favorit!

Det tackar vi för. Victor, som avslutning då: håller du fast vid dina val av dryck och musik från vårt 48-timmarsevent fortfarande, eller ska vi köra en ny koll?

Jag tycker det är lite dagsform. Nu när hösten och mörkret kommer så ändrar jag lite vad jag är sugen på, och det gäller även mat. En gryta, till exempel, är ju perfekt på hösten. Öl drar nog mot lite tyngre eller mörkare saker, men vi ska se… vi kan väl säga Electric Nurse DIPA och Winter Brown Ale, de är bra. Och Big Drunken Baby, en DIPA från Warpigs som är riktigt riktigt bra. Säg Citra och Black från Mikkeller också!

När det gäller musiken så har jag precis fyndat. Var på en CD-rea, och där hittade jag en massa sån där musik som jag kan spela i köket medan jag lagar mat. Sånt man kanske har på vinyl men som blivit repigt eller så. Så nu rullar bara klassiker som ”Ace Of Spades” med MOTÖRHEAD, RAINBOW ”Rising”, ”Ride The Lightning” med METALLICA och ”Holy Diver” med DIO. Ja, just det, CANDLEMASS också, de får vi inte glömma, de har ju nytt material på gång också!

Ja. Det blir kul. Som du då, närmast FIRESPAWN. Sen rullar det väl på som vanligt för en mångsysslare som dig!

Ja, det är tanken!

Tack Victor, för en riktigt trevlig pratstund. Och lycka till med alla dina band och projekt!

Tack själv!

67343_10204776663391542_2489447714916042123_n 993293_10201160098179672_1743808364_n cbc Surly

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.