Låtar som heter samma sak: Traitors Gate

Förrädarporten. Traitors Gate. En halvt vattentäckt grind i London Tower genom vilken många av Elizabeth den I:as fiender fördes in i fångenskap. Hårda jäkla pix, för gissningsvis var det så att tvingades du in genom den så var det liksom… över. Finito. Du kom aldrig ut igen, i alla fall inte i spelbart skick så att säga. Att det gjorts låtar med den titeln är med andra ord verkligen inte konstigt, speciellt inte som själva titeln – Traitors Gate – gör att man i stort sett kan köra fria hårdrocksascossiationer och lyckas bra.

Och idag ska vi göra typ det! Låtar som heter samma sak är som vanligt en klackspark (kolla förra gången så vi hade Soldier Of Fortune, där får du också en sjuhelsickes massa länkar bakåt i tiden om du vill veta mer) där vi ställer två helt olika låtar av olika band (well… än så länge… hur det blir med den saken vet man inte.. kanske finns det ett band som gjort två olika låtar med samma titel?) och ställer dem mot varandra. Och den här gången är det två riktigt jäkla skivaktuella gäng som får sin plats i solen, dels amerikanska VISIGOTH och dels Irländska PRIMORDIAL.

”Conquerors Oath” från VISIGOTH är kom i början av februari, PRIMORDIALs nya ”Exile Amongst The Ruins” släpps lite i slutet av mars. Båda: tunga släpp.

VISIGOTH är klassisk heavy metal, riktigt bra sån. Tänk GRAND MAGUS möter MANOWAR, typ. Eller ”stå-i-trånga-skinnbrallor-med-eld-runt-sig-högst-uppe-på-ett-berg-och-mangla-hårdrocksjärnet”. Då vet du precis vilken typ av musik det här är. Jag tycker det låter bra jag. Lätt att gilla och digga med i.

Men den här låten – trots att den är bra (ja vafan, se hela skivan som ett enda Rebellängeln Tipsar vettja!) ställs mot en riktig tungviktare.

PRIMORDIAL ställer man inte åt sidan bara sådär. Irländarna är inte bara rent av magiska i sina bästa stunder och levererar live, de har även några av de mest genomarbetade och solida texterna när det gäller hoistoriska perspektiv – speciellt på de brittiska öarna. Låten kommer från gruppens kanske bästa skiva, ”To The Nameless Dead”, med hits som Empire Falls, As Rome Burns och Gallows Hymn. Ja, och så den här då: Traitor’s Gate.

Så. Klassisk heavy metal vs episk folksångs-black-… ja, vad fan man nu kallar PRIMORDIALs musik. Amerikansk enkelhet mot Irländsk uppbyggnad.

Två jävligt bra låtar, får man säga.  Så… vilken föredrar du?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *