Första varvet jag hörde den här plattan ville jag inte gilla den. Jag var lite sur, och hade i förväg bestämt mig för att det inte var bra helt enkelt. Varför? För att WeRock-kollegan och Metallbibliotekarien Martin hade hävdat att dessa polacker är bättre än BEHEMOTH på att skapa stämningsfullalåtar, och av någon patetisk anledning hade det där fått mig lite kinkig. Totalt fjantigt såklart, och inte så lite egotrippat. Jag är inte direkt en medlem av BEHEMOTH, så what’s the problem? Inga alls, såklart. Egentligen.
Så när R2 också tipsade om skivan så drog jag den ett andra varv (någonstans undermedvetet så visste jag nog att jag hade varit orättvis i min hårda och barnsliga bedömning första gången). Och ett tredje. Och ett fjärde, femte, sjätte… ja, du fattar: BLAZE OF PERDITION har med ”The Harrowing Of Hearts” släppt en riktigt läcker svärtad dödsmetallplatta med extra allt, och det är ett av de vassaste släppen så här långt under 2020. Dessutom lite extra kul anekdot med tanke på hur man kan skratta åt sina egna dumheter, så jag tycker att plattan läpmar sig alldeles utmärkt som Tips.
Så du inte gör samma misstag som jag, och sen kanske stannar vid ett varv. Det vore dumt.
Första spåret heter Suffering Made Bliss, och jag tycker det är ett utmärkt exempel på dels den musik som bjuds, dels hur hårt den krokar tag om dig över tid. Refrängen är av den där sorten som man gärna går runt och nynnar på i efterhand, och hela låten är ihopsydd med episka och dramatiska övertoner utan att det blir överdrivet. Nästan 8 minuter behöver den för att veckla ut sig i hela sin prakt, och det är också melodin för övriga låtar. De ligger och klockar in på mellan 6 och nästan 10 minuter, och speltiden förklarar också en hel del om vilken sorts musik det här är. Jag rekommenderar hörlurar och lyssning i ensamhet, Fokus, Uppmärksamhet. Ju mer du ger dig hän åt och lyssnar uppmärksamt, ju mer kommer skivan att avslöja och ge tillbaka. Låtar som With Madman’s Faith, Transmutation Of Sins, What Christ Has Kept Apart och kanske framförallt The Great Seducer är riktigt starka. Det sistnämnda spåret borde egentligen ha fått avsluta skivan, istället för rätt poänglösa och ointressanta FIELDS OF THE NEPHILIM-covern Moonchild – men man kan ju kanske inte få allt…
I sann mystisk polsk anda så väljer BLAZE OF PERDITION att vara lite hemliga avseende medlemmarna. De kallar sig här för XCIII på gitarr (han heter Łukasz Barański om man kollar lite djupare, men det är kanskje inte meningen), Sonneillon på sång, DQ på trummor och M.R på gitarr. Snygg logga, visuellt läckra bandbilder – och en historia sedan mer än 10 år tillbaka. Det är inga dunungar direkt, och kanske är det för att det är Metal Blade Records som släppt färska ”The Harrowing Of Hearts” som vi är ett par stycken som fått öronen för dem? Väl förtjänt, i så fall – även om det tog ett tag för mig att komma över mina barnsligheter. Jag håller fortfarande BEHEMOTH högre, men man kan gilla båda..!