Ryssland, 80-tal och hårdrock

Rebelängeln har HBO sedan en tid tillbaka. En eftergift till vardagslivet generellt, och där finns en hel del tunga serier och filmer. Det har då slumpat sig så att just Ryssland har hamnat i fokus den senaste tiden.

Chernobyl, serien som verkligen sätter fingret på det som är rysskt vad gäller politik och hierarki – det må vara dikt eller sant det som utspelar sig i serien – och ger kalla kårar över hela situationen. Visst, det ska erkännas med en gång: jag är ingen expert på Ryssland under andra halvan av 80-talet, men för oss som levde då så känns det ändå helt naturligt att det skulle kunna vara 100% sant. Ubåtar på grund, Chernobyl, peretrojka och en blandning av hopp och kärnvapenhot. Underbar serie, tycker jag. Som sedan följs av Citizen X, en av mina absoluta favoritfilmer alla kategorier. Seriemördare, kannibalism, ryskt deprimerat 80-tal…. what’s not to like?

Grå, är färgen.

Uppgivet, är temat.

Som gjort för black metal kanske, men det är inte alls det jag förknippar med den här tidsperioden och landet – tvärtom, faktiskt. Detta är tiden när lite mer glättiga band kommer åt storpublik genom spelningar här, och den skiva vi ska ha i fokus är givetvis denna!

Leningrad, numera St Petersburg, är kanske den mest ”västliga” staden i Ryssland, men det hindrar inte YNGWIE MALMSTEEN från att ta dit ett jävla bra band som sen levererar storligen. Vilken live-platta detta är! ”Trial By Fire” dyker fortfarande upp i spelandet hemmavid med jämna mellanrum, speciellt om jag blir sugen på kombinationen av Yngwie och Joe Lynn Turner.

Skönt glättigt och melodiskt efter grå och närmast dystopiskt filmande!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.