Rebellängeln Tipsar: LUCIFER WAS ”In Anadiis Bower”

Veckans Tips. Rebellängeln Tipsar.

En av de serier som rullat längst på bloggen, och som är roligast att hålla liv i och gett mest material. Här får jag blanda kända och okända skivor, lyfta fram bortglömda alster av stora artister och berömma okändare förmågor, blanda gammalt med nytt. Ibland får du som lyssnare och läsare mer tankar om extremmetal, ibland är det mjukare tongångar som behandlas.

Denna gång är det en skiva som jag sparat ett år på sen jag upptäckte, en skiva som kom år 2000 och antagligen är relativt förbisedd.

En skiva som stundtals i vintras hade mig fullständigt i sitt järngrepp.

Vi pratar om norska LUCIFER WAS och den helt makalösa plattan ”In Anadi’s Bower”!

Bandet består av ett helt koppel människor. Jon Ruder sjunger, Dag Stenseng spelaar flöjt och sjunger (kan man det? Inte samtidigt väl?), Thore Engen hanterar gitarr (och i stort sett allt låtskrivande), Einar Bruu basen, Kai Frilseth spelar trummor… och Knut Johannessen samt Jon-Willy Rydningen mellotron. Bandet avrundas med Anders Sevaldson på flöjt, och när du läser det där så börjar du antagligen ana hur detta låter.

Precis.

Som något du skulle kunna få läsa om i krönikorna som Mikael Åkerfeldt (OPETH) skriver i Sweden Rock Magazine. Mitt förslag är att vi gör så här: du öppnar Spotify, klickar på den här länken och spelar skivan medan du sedan läser vidare. Förslagsvis hoppar du över första låten Behind Black Rider, den är bra men inte magisk. Samma sak med andra spåret Darkness, även om det är bättre. Gå direkt på Blundered In Homes istället.

Där finns nämligen magin.

Rösten. Svänget. Det vackra, sköra som samtidigt balanserar mot ett mörker som lurar i bakgrunden. 70-talsrock av mjukaste snitt, med progressiva böjelser.

Efterföljande Ship On The Ocean är otroligt fin den med, och jämför man med exempelvis tunga Kill The Rats så inser man att bandet varierar sig mellan nästan BLACK SABBATH-liknande sväng och betydligt snällare influenser. Totalt sett bjuder plattan på 10 spår, där Little Child är över elva minuter lång och indelad i flera olika delsektioner.

Fantastisk skiva, tycker jag.

Den träffar rakt i mellangärdet, och det är något med Ruders röst som klingar av både glädje och melankoli, något som nästan kan få en tår att rinna på undertecknad. ”Blundered In Homes”. Fantastisk låt.

Tack, Jocke på Record Heaven. Detta tips var verkligen mitt i prick!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.