Rebellängeln Tipsar: PHENOMENA ”S/t”

Okej, ska man lista ett par skivor som Tips där fokus ligger på skivor som du faktiskt verkligen måste ha i din skivhylla så är det väl rätt sannolikt att det dyker upp skivor som är raka motsatsen till okända pärlor du missat.
Som är så välkända att det kanske snarare är risk att du glömt dem. Inte ser skogen för alla träd, liksom.
Detta är ett sånt.
PHENOMENA och det självbetitlade debutalbumet från 1984 (världens bästa skivår?) är en sån där skiva där inte ett enda spår är dåligt och som man kan spela om och om och om igen utan att tröttna det minsta.
Projektet startades av Tom Galley, och man har på den här plattan lyckats knyta till sig Glenn Hughes på sång (jag tror faktiskt aldrig att han har sjungit vänare, det är en mycket snygg och ganska ovanlig insats för herr Hughes), Mel Galley på gitarr, Cozy Powell (R.I.P) på trummor och Neil Murray på bas. Bland annat, för detta är snarare ett projekt än ett band, och det märks eftersom namn som Don Airey kommer in och spelar keyboards ibland, och musiken till stor del skapats och skrivits av producenterna Tom Galley och Richard Bailey.
Det ger dock ett väldigt flyt i skivan, och det är en sån där skiva som jag ofta återvänder till. Speciellt om jag vill ”tvätta öronen” efter för mycket distortion från annan musik, den här skivan har en väldigt… ja… mjuk produktion, i brist på andra och bättre ord. Det är lite som balsam för rivna hörselgångar.
Dessutom är låtmaterialet rent av förbluffande bra.
Kiss Of Fire, Still The Night (som fanns även på HUGHES/THRALL-skivan), Dance With The Devil, Phoenix Rising, Believe, Who’s Watching You, Hell On Wings… fan, varenda spår är skitbra.
Dessutom ska du köpa versionen som kan sägas vara remastrad, då du får extraspåren Assassins Of The Night och Running With The Pack då de är (minst) lika bra som resten av materialet.
Tipset denna vecka är verkligen en klassiker, och för egen del har jag så sjukt många minnen till den här skivan, då den ofta fick agera bakgrundsmusik i samband med att vi spelade kort eller bara hängde med kompisgänget hemmavid, på den där tiden när livet var enklare. När man mest hade sig själv att ta hand om (svårt nog stundtals, men ändå).
Du har hört den förr.
Du kanske redan har den.
Men det är verkligen dags att se till att du inte glömmer bort den, även om den kanske är lite väl soft stundtals för många av den här bloggens läsare.
Men kom igen.
Det här kan man inte förneka!

Jag har skrivit lite om den här skivan förr, på gamla Metalyze och då i form av den remastrade skivan om du vill läsa mer, för det finns egentligen bara ett problem med den här skivan. 
Den finns inte på Spotify.
Inte som hel på YouTube heller, men det finns enskilda låtar så vi gör så här.
Jag klipper in Believe här nedan, så kan du sedan klicka dig vidare därifrån om du vill provlyssna. Okej?
 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.