Rebellängeln Tipsar: WE HUNT BUFFALO ”Living Ghosts”

Men varför har ingen sagt nånting för?

Det här är ju precis den där typen av svängig, rockig halvsludge som jag gillar, så jag är rätt besviken över att jag missat WE HUNT BUFFALO ändå fram till nu.
Och inledningen är kanske lite överdriven, visst har ni sagt något. Tom S recenserade på Gaffa, Stones har haft dem på Tune Of The Day och egentligen är det förstås enbart mitt egna fel att jag inte fått upp ögon och öron för Vancouvertrion tidigare, men detta är väl om något ett exempel på hur svårt det är att sticka ut och lysa igenom i dagens massiva skivflod.
Trots att två pålitliga tipsare så har jag uppenbarligen inte orkat ta till mig det hela innan, och det får man ju sota för.
Men.
Bättre sent än aldrig, och jag kan ju åtminstone försöka ropa till om den här plattan jag med, så kanske någon av er slipper missa den i onödan.
”Living Ghosts” är bandets andra giv och utkom 2015. Givetvis hade den varit med på Årsbästalistan om jag hade koll på den, för det här är en skiva som charmar och rockar sådär att man liksom inte kan sitta still.
Inledningen är 2 minuter förspel i form av Ragnarök, som sedan släpper loss svänget i Back To The River, och det tar bara några få sekunder av den där omställningen för att jag ska vara såld. Spontan headbanging? Absolut. Och lufttrummor och hela baletten.
Sen fortsätter det, och visst andas det lite klassisk jänkarsludge av modell MASTODON och BARONESS på sina ställen, men det här är helt eget och med betydligt mer tyngdpunkt på rock’n’roll. Produktionen är fussigare dessutom (det känns lite passande att det är Fuzzorama Records som gett ut plattan!), och det hela bjuder in till en skön känsla av skägg och slitna jeans.
Prairie Oyster är hårdaste spåret, Hold On, Comatose, The Barrens och nämnda Back To The River de bästa. Tycker jag då. Det ska dock sägas och erkännas att den här skivan har blivit en sån där som åker på i tid och otid, och att jag växlar runt när det gäller vilka låtar jag tycker är bäst. Endera dan – som idag – gäller dessa, medan jag andra dagar är helt såld på exempelvis Fear, Looking Glass eller avslutande fina Walk Again.
Det hela kanske sammanfattas bäst med att det är en dunderplatta med bara bra låtar?

WE HUNT BUFFALO är en trio bestående av Ryan Forsythe på gitarr och sång, Brendan Simpson på bas och sång samt Brandon Carter på trummor, och eftersom bandet presterar så här bra på andra plattan så ska det bli ett nöje att följa med dem framöver.
Nu när jag då har ”upptäckt” dem.
Hänger du med på den resan?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.