Värmländska CUT UP är sådär sjukt jävla pålitliga att man stundtals nästan blir förbannad. Visst, ”Wherever They May Rot” är förvisso bara den andra given från bandet, men det spelar ingen roll: mallen är fastslagen i sten och ändras inte. Du vill ha dödsmetall, du får dödsmetall. Punkt.
Och vad är det som är så konsekvent och fastslaget med det då, tänker förstås du. Det är det ju många som gör? Förvisso, men det är fan inte många som skriver 10 prick likadana låtar till samma skiva och kommer undan med det. Nu är ju förvisso grabbarna bakom namnet CUT UP knappast några duvungar direkt. Kanske inte ens grabbar längre om man ska vara ärlig, och det märks förstås. I stort sett samtliga medlemmar har en lång karriär i dödsmetallens tjänst bakom sig. Erik Rundqvist (bas, sång), Anders Bertilsson (gitarr), Tobias Gustafsson (trummor) och Andreas Björnson (gitarr och sång) kan tillsammans rada upp akter som VOMITORY, COLDWORKER, KADAVERKULT, TORTURE DIVISION, FETUS STENCH och ett tjogtal andra namn på sitt CV, och att CUT UP låter som de låter är knappast en överraskning. Det finns förstås två sidor av saken dock.
”Wherever The May Rot” låter rätt likt debuten ”Forensic Nightmares”. Det är på gott och ont. Skivan är bra förstås, men överraskningsmomentet är ringa eller intet. Hur du ställer dig till CUT UP beror således lite på vad du är ute efter för stunden.
Klassisk dödsmetall som aldrig drar ner på tempot och bara kör? Grattis, detta är en kanonplatta. Själv har jag haft den som träningssällskap sen den kom, för det ändamålet är den alldeles utmärkt. 10 spår, ganska korta men samtliga slagkraftiga. Från inledande From Ear To Ear till avslutande Raped By The Blade så lägger bandet i högsta växeln och bara kör. Som du förstår är det en aning skämtsamt som undertecknad skrivit att det är tio likadana låtar, det finns förstås en aning variation här – men det håller sig alltid inom ramarna. Jag gillar speciellt Behead The Dead, det tunga titelspåret, snärtiga By Hatred Bound och Psychosurgery, men jag är övertygad om att du finner dina egna favoriter om du gillar döds.
Betygsmässigt landar den här skivan på samma siffra som sin föregångare. Det är en bra skiva helt enkelt, som absolut har sin plats i din skivhylla. Dessutom fortsätter bandet sin fina tradition med snygga och äckliga omslag. Det är alltid ett plus!
CUT UP ”Wherever They May Rot” = 3/5. Bra. Värt tiden och pengarna!