Recension: OCEAN OF GRIEF ”Nightfall’s Lament”

Se här en debut som låter höra om sig – pushad på Angry Metal Guy med 4/5 i betyg samt på din favoritblogg här och nu efter ett tips från kompisen R2 – och det finns anledning till det. Grekerna levererar löjligt snygg och rörande sorglig dödsdoom som träffar rakt i hjärteroten. Vid första anlyssningen misstänkte jag att detta hade Finland som hemvist eftersom det fullkomligt osar melankoli, men så är alltså inte fallet – helt klart finns annat än sol i Grekland, precis som man förstår av första låten (och singeln) In Bleakness. Må vara att förebilderna musikaliskt torde vara tidiga AMORPHIS, SWALLOW THE SUN eller rent av PARADISE LOST med sin gothiska dödsdoom – sämre målbild kan man ju ha, och OCEAN OF GRIEF kommer undan med att inte vara direkt nyskapande eftersom man levererar kvalitét. Det är bra låtar, kort och gott, och det är ju som bekant fundamentet för all musik som biter sig fast hos lyssnaren.

”Nightfall’s Lament” består av sju spår där samtliga ligger mellan 5 och nästan 8 minuter, oftast där runt 6-minutersstrecket. Det är helt okej, för bandet lyckas med konststycket att hålla sig på den smala linjen där man har sitt sound men lik förbaskat vara intressanta och varierade. Jag kan inte peka på någon svag eller död stund trots att låtarna per se är relativt långa. Inledande In Bleakness var förstasingeln, men det är inte min favorit. Högst upp den listan återfinns istället Eyes Of Oblivion, Mourning Over Memories samt avslutande The release Of The Soul som liksom känns som om den hade kunnat få fortsätta ut i en mörk evighet. Det är vackert i all sin misär, kan man väl enklast säga, och jag måste ge en eloge över balansen i ljudbilden. Trots att man är rätt mycket folk – 6 stycken till antalet, med dubbla gitarrister, de klassiska trummor, bas, sång och keyboard – så tillåts inget instrument ta över… eller gömma sig. Ett bra exempel är hur gitarrerna kontrasterar mot varandra och levererar såväl riff som slinga, eller hur väl sammanflätat och stämningsbyggande keyboarden vävs in i skapelsen. Fingertoppskänsla, vill jag påstå!

Enklast om du vill veta mer om Athen-gängen är antagligen att du klickar på den här länken så du hamnar på Metal Archives. Där har du alla medlemmarnas namn (ja, jag erkänner.. de är ganska långa och jag är för lat för att skriva allt…), vad de pysslat med fram till den här debuten fast bandet varit i faggorna sedan 2014 och annat spännande. Klickar man där på ”similar artists” så hittar man namn som DRACONIAN, OCTOBER TIDE, nämnda SWALLOW THE SUN och en del andra mindre kända akter som det så klart kan vara värt att gräva vidare i. Men det kan du pilla med sen, för tillfället räcker det att du letar fram ett par bra hörlurar och drar på OCEAN OF GRIEF med deras ”Nightfall’s Lament”. Det är fortfarande vinter, och det här är alldeles utmärkt soundtrack till årstiden, ursprunget till trots.

OCEAN OF GRIEF ”Nightfall’s Lament” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!

2 reaktioner på ”Recension: OCEAN OF GRIEF ”Nightfall’s Lament””

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *