Recension: OMNIUM GATHERUM ”The Burning Cold”

OMNIUM GATHERUM kanske är lite av doldisar, ett band som inte riktigt ligger i den absolut högsta divisionen i ett kommersiellt/kändis-perspektiv, men den här finska sextetten är lite av en maskin. De håller ihop, och de levererar. Förra plattan ”Grey Heavens” var riktigt bra, drog hem 4 av 5 på den här bloggen, placerade sig så högt som på plats 14 av 50 plattor på 2016 års Topplista och loggar fortfarande speltid.  Med sprillans förska 8:e släppet, 2018 års ”The Burning Cold” ändrar man inte receptet väsentligt – det är fortfarande löjligt välproducerad, melankolisk och snygg melodisk döds. Finlands ”Gothenburg sound”, kan man säga. Allt upplagt för succé? Ja. Det finns bara ett litet problem… låtarna fastnar inte riktigt.

Påfallande ofta har eder Rebellängel spelat den här skivan, och initialt slår de bölande gitarrerna och de fantastiska melodierna mot en (precis som Martin skrev på WeRock).  Bra så. Det är bara det att under plattans gång så börjar mina tankar vandra. Helt ofelbart hamnar jag på helgens träningar för barnen, mötet på jobbet imorgon, måste jag handla och hur kommer det att gå för Skellefteå AIK i årets ishockey – borde de verkligen spela Jocke LIndström och Oscar Möller ihop, eller ska de delas för maximal effekt? Ja, just ja. OMNIUM GATHERUM var det ja… ja, men det här var väl bra. Och sen börjar tankeutsvävningarna om igen.

Inte. Odelat. Bra tecken.

Under senaste veckan har jag då försökt mig på att gilla plattan mer än ”bra”. Den är läckert förpackad – digipacken är snygg som attan, och har en matt yta som gör den nästan sensuell att hålla i – och det finns verkligen inget att klaga på egentligen. Ljudet? Perfekt. Bra låtar? Jodå, det finns ett knippe, exempelvis förstasingeln Gods Go First, eller snabba och starka The Frontline samt Be The Sky.  Insatsen från bandet – närmast fläckfri. De är samspelta, de levererar. Däremot så är det något som för att de inte riktigt berör mig. Vi stannar alltså på en betygstrea, trots att det liksom känns som om det borde kunna vara mer. Det är nog inte OMNIUM GATHERUM. Det är nog… jag?

OMNIUM GATHERUM ”The Burning Cold” = 3/5. Bra. Värt tiden och pengarna!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *