Du har säkert inte missat det, att det är en ny platta med GHOST på gång? I sprillans färska Sweden Rock Magazine kan man läsa en tjock intervju med en Namnlös Gast – samma som brukar tala i samband med att det ska släppas skivor, och således är den som skriver musik och driver detta band – som där det nya albumets inriktning avhandlas.
Sin vana trogen förpassar man också sin frontman till det förflutna, så nu får Papa Emeritus II inte vara med längre, och vi får en ny ”papa” (ska premiäras på just Sweden Rock Festival om jag förstår saken rätt). Som någon form av.. ja.. jag vet inte, experiment/skämt/dimridå publicerar man en mängd bilder med den som ska vara Papa Emeritus II i tidningen. Ingen av bilderna känns seriös, och han får heller inte uttala sig. Det är istället den namnlösa gasten som för hela diskussionen, och vi hämtar Citatet därifrån som svar på vd som är hårdrock, vad som utgör bra låtar att framföra live och om nya albumet innehåller mer gitarrer:
”På papperet innehåller Depth Of Satan’s Eyes” fler intrikata, elaka tonbyten än Body And Blood så enligt hårdrocksnormen borde Depths Of Satan’s Eyes vara mycket mer given. Ändå blir hårdrockare väldigt glada över att höra Body And Blood live men inte Depth Of Satan’s Eyes. Därför är det svårt att säga att så fort vi spelar lite mer hårdrocksriff på en skiva blir det bättre eller mer go.”
Namnlös Gast, GHOST
Ja. Jag vet inte vad man ska säga. Å ena sidan tycker jag att allt känns så beräknat och kalkylerat att jag vill spy på det, å ena sidan anser jag att resultatet blir bra och gillar att allehanda människor luras att sjunga med i trallvänliga hymner till Satan.
Det man med säkerhet vet är att det inte blir trist i alla fall. Köp ditt eget nummer av Sweden Rock Magazine och dela med dig av dina tankar, tycker jag!