Rebellängeln Citerar: Satyr

Igår kväll  var det spelning i Stockholm. SATYRICON avslutade sin Europaturné för den här gången med ett gig på Nalen, och undertecknad var där. Det var en intressant spelning, främst för att man den här gången hade med sig ett knippe arrangemang som är enligt den lite speciella stilen som görs tillgänglig på ”Live At The Opera” – dvs komplett med dramatiska körer och hela rubbet.

När man sett ett band rätt många gånger enligt modell vanligt så är det rätt spännande med en sådan variation, men i ärlighetens namn tycker jag att jag sett bandet hungrigare en del gånger förr. Inte för att det var dåligt – SATYRICON levererar alltid – utan för att det kanske märktes lite att det var söndagkväll och lite slut bensin i tanken för såväl band som publik.

Du ska dock absolut kolla in den här plattan, för det är riktigt bra (jodå… det kommer en recension på skivan vad det lider..).

satyriconliveattheoperacd

Är du sugen på att lyssna på hur dramatiskt och annorlunda det låter så är detta ett bra klipp. Det är inte bästa spåret på skivan, men det visar hur stor skillnad arrangemanget gör.

Och, som Citat ska vi ha det jag minns av det ena mellansnacket som herr Satyr drog av. Är förstås inte helt säker på att detta är ordagrant, men det får ni ta – man förstår andemeningen.

”Stockholm, jag förstår att det är konstigt… söndagkväll. Men tänk på de andra, de som är hemma och sitter i soffan som en klump och ser på en repris av Skavlan. Och så är vi HÄR!”

Satyr, frontman i SATYRICON

Ska man sedan sammanfatta konserten så kan man i all enkelhet säga:

  • Frost hamrar trummor så in i bängen. Bra, tajt, svängigt och med headspin. Det är tufft!
  • Bandet är löjligt tajt.
  • Nalen är en av Stockholms bästa konsertlokaler. Bra ljud, bra logistik, bra allt.
  • Det måste vara en av samtidens bästa frontmän, Satyr. han inte bara agerar fullblodsproffs, han lever som sådant. Även om han kanske inte lirar gitarr som en gud när han ger sig på det.. det har han ju andra som kan.
  • Bandet har en låtskatt som blir nästan löjlig en sån här gång. 2 timmar intensiv spelning, och ändå saknar man massor av låtar!
  • Gästspel med jammande av ett fan. Och jag kan inte ens säga vad det var för instrument?!? Ett hemmabygge? En fiol som byggs in i en nyckelharpa? Vete fan. Men det var rätt coolt!

Sist men inte minst – som vanligt snygg merch, men jag handlade ingen tröja. Istället la jag rabarber på ett DVD/CD-ex av just ”Live At The Opera”. Fint så….!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.