Så… undertecknad var alltså i tyskland förra helgen. Fint så, det var schnitzel och knackwurst och pilsner och umgänge så det räcker och blir över. Fantastiskt väder en av dagarna, och obligatoriskt besök på Brauhaus Kronenhof, den gamla ombyggda Zeppelinarplatsen som nu är restaurang och bryggeri och som serverar riktigt bra öl. Färsk, ofiltrerad, perfekt vid bra väder när man sitter ute i solen. Du har en massa bilder på det här, från förra resan, om du vill kolla.
Men. Förutom de där bägarna ofiltrerad färskbryggd öl i solen så kan jag konstatera att Tyskland – eller i alla fall Bad Homburg utanför Frankfurt – är ett rent helvete om man gillar öl. Konstigt påpekande? Tyskland är väl ändå ett land av öl och hårdrock? Ja… om man gillar pilsner. Tysk pilsner. Vill man ha något annat överhuvudtaget så är. Man. Körd.
I affärerna finns det hylla på hylla med öl som heter olika och ser rätt genuin och kul ut (kolla flaskan på Flensburger Pilsener här ovan exempelvis), men allt smakar samma. ljus pilsner, ca 5%. Hell betyder ljus, för den som undrar. Det finns faktiskt dunkel – dvs mörk – öl också, men den smakar i stort sett på samma sätt. Veteöl finns dte förstås också, men som bekant är det inte gott. Och hittar man sen en hylla med craftbeer – jag kollade väl tre affärer, hittade den i en av dem – så är den ändå ganska torftig. Mycket brown ale och belgiska sorter.
Det slutade med att jag köpte en flaska. En. Braufactum och deras pale ale som du ser här ovan. Den var… rätt blek, faktiskt. Såklart bättre än allt som Beck kan ställa i hyllan trots sina fina förpackningar – jag har smakat dem förr, och det är rent av bedrövligt – men ändå ganska mediokert i jämförelse med vad man kan få i gommen hemma i Sverige. Bra detalj med informationen om bryggmästare, humlesorter mm på flaskan dock, det ska de ha plus för.
Man måste fundera på om det är stora skillnader i kultur och utbud i Tyskland, med tanke på hur vassa Stone Temple Brewing i Berlin är? Visst, det är ju en falang från det amerikanska moderskeppet, men det verkar ju gå bra för dem ändå, och de inviger lokal trädgård och servering och allt. Så känns det inte riktigt i Bad Homburg. Där är saker liiiiiite mer konservativa. Medelåldern är väl runt 60, och med mina tatueringar är man i stort sett persona non grata överallt.
Sist men inte minst: vad lyssnades det på? Detta:
BLACK CYCLONE med deras ”Death Is King” är thrash blandat med heavy metal. Sångaren Linus Johansson och gitarrarbetet från Peter Nilsson och Ante Niemi påminner mig inte så lite om gamla AGENT STEEL med sitt säregna driv. Kolla in!