Rebellängeln Tipsar: DEMONIC DEATH JUDGE ”The Trail”

Vänner, det är dags att sätta punkt för höstsäsongen vad gäller Rebellängeln Tipsar och det ska vi göra med en skiva som fick lite ljus på sig i början av hösten redan, men som vi behöver skärskåda mer. Vi pratar såklart om finska bandet DEMONIC DEATH JUDGE och deras ”The Trail”, en skiva som brakade in som en storm och tog över det mesta ett tag. Det var dock sådär i skarven av semester/arbete/skola och därför finns det fog för att försäkra sig om att du inte missat den här skivan.. som dessutom prickar alla kriterier för att vara ett perfekt Tips, och därmed utmärkt som en stark avslutning av denna höst.
Obskyrt.
Lite udda.
Svängigt så in i helvete, samtidigt som det nog krävs att du ger det mer än ett varv för att storheten ska uppenbara sig.
Given på en kommande Årsbästalista där de 50 starkaste skivorna 2020 ska presenteras.
 
Så, vad är det vi får på ”The Trail”?
Det startar med Cougar Charmer, en akustisk gitarr vid en lägereld som levererar en känsla av att vara på just ett spår någonstans i western innan allt faller över i Filthy As Charged där bandet kastar in doom, sludge, blues och stoner i sina riff. Det svänger stenhårt, och det kanske gör att skriksången som kommer in överraskar dig. I alla fall första gången, efter ett par varv har det satt sig och man kan se fram mot och vänta på det. Hardship, Elevation och Shapeshifting Serpents följer i samma spår, medan The Flood är mer progressiv och tar lite tid på sig att verkligen braka lös. Mer doom, mindre stoner helt enkelt. Vi får en repris av Cougar Charmer, ett titelspår som är krossande tungt och min absoluta favorit: avslutande och i sammanhanget nästan radiovänliga We Have To Kill. Den låten i sig borde vara nog att dig att vilja sätta dig in i plattan!
 
Att DEMONIC DEATH JUDGE är från Kyymenlaakso i Finland tycker jag känns helt overkligt, baserat på att enbart lyssna på skivan. De har ett sound som inte minner det minsta om flera av de andra band som landet så förtjänstfullt producerat. Vemod? Inte ett smack. Bölande gitarrslingor och melodier? Nähä du. Det här känns som ett knippe smutsiga rednecks från Amerikas inland eller Kanadas avlägsna nationalparker, uppväxta på en diet av root beer, hemjagad hjort och gräs, typ. På ett bra sätt, såklart.
 
”The Trail” är en perfekt skiva att stänga Rebellängeln Tipsar 2020 med.
Enjoy!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *