Rebellängeln Tipsar: MAMMOTH STORM ”Fornjot”

Så var det dags igen. Den där tiden på året när mörkret sänker sig över vårt nordliga land, oftast innan snön faller och skänker lite ljus i den bleka korta dagen. När det regnar snöblandat, inte sällan i sidled. November. Svarta November. En tid som för undertecknads del är helt okej, sällan har vi mer passande miljö och väder för att krypa ihop med lurar på huvudet och så fullständigt sjunka in i hårdrockens förlovade värld, men det ska erkännas – jag har varje år den där känslan av att vi är på väg mot vinter. Mot en storm, kan man säga, en stor jävla vinterstorm som gör att vi inte får se ljuset förrän till våren igen – och varje november tar Rebellängelns Tips fasta på det och får ett tema av soundtrack till den där känslan. Av mörker. Av elände, musikaliskt sätt. Introvert, tung och sällan lättlyssnad – men bra – musik. Förra året fick du HOPE DRONE, TERRORTORY, SVARTIDAUÐIoch TEMPLE OF VOID. Året innan hette uppställningen NINE, STILLA, PALLBEARER och THIS GIFT IS A CURSE – och så kan man räkna bakåt rätt många år om man vill. 
Det här året är det en relativt ny skiva som får starta svarta November, och det med mycket passande namnet MAMMOTH STORM. I sig räcker det nästan för att sätta fingret på mina tankar och känslor för den här tidsperioden, men om det inte räcker för dig så klarnar det nog redan i första spåret Augurs Echo. I ungefär 3 minuter skruvar bandet sakta upp trycket, levererar lite långsamma åsk-riff med blytyngd innan man släpper lös sin monstruösa tyngd och ilska. Stormen är över dig. Samtidigt som sången kommer in strax efter inser man att detta är doom i sin tyngsta form som inte blir trist. Vid nio minuter svävar nästan riffen och sången, och innan låtens dryga 11 minuter är till ända är man manglad rejält utan att för en enda sekund tänkt att låten är för lång. Det är en bedrift i sig, och man får väldigt mycket mer av den varan på ”Fornjot”.
MAMMOTH STORM knep med ”Fornjot” en 25:e-plats på Rebellängelns Topplista för 2015 och den känns väl värd. Det är en skiva som verkligen landar hårt när den landar.


Bandet är en trio, det kan du aldrig tro när du spelar plattan. Det låter lite mer som en elefanthjord klampar runt i sakta mak i vardagsrummet (eller kanske en mammuthjord?) med tanke på hur fantastiskt mycket tungt mangel herrarna Daniel Arvidsson (sång, bas), Emil Ahlman (trummor, keyboards) och Christer Ström (gitarr) lyckas åstadkomma. 
Sex spår där instrumentala och korta Sumerian Cry känns nästan som speed metal i sammanhanget får man, vilket innebär att de övriga fem hyllar det långsamma men vackra Riffet med stort R. Allra bäst tycker jag att duon Fornjot och Horns Of Jura är, det är två riktigt riktigt bra låtar, tillsammans med nämnda Augurs Echo som inleder skivan. Kvar blir avslutande mäktiga Hekla och minstingen i sammanhanget, den enbart 6:42 långa Vultures Prey. Bra låtar de med, men inte lika magiska.
”Fornjot” är en skiva som lämpar sig väl för hörlurar, och i ensamt tillstånd.
Gärna på promenad. Gärna i mörker.
Det är en annalkande storm som bryter ut, som krossar det mesta i sin väg och ändå är vacker i all sin förstörande, krossande tyngd. 
Det är en riktigt bra skiva, och det är en perfekt start på Novembertipsen.
MAMMOTH STORM!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.