Rebellängeln Tipsar: NERVOSA ”Downfall Of Mankind”

Sista Tipset inför sommaren, och det ska vi ägna åt en grupp som Rebellängeln är mycket imponerad av, samt nyfiken på hur de klarar av att leverera live på Gefle Metal-scenen senare i sommar: brasilianska trion NERVOSA. De här tjejerna rör sig i trakterna mellan thrash och döds, och även om deras sidor på sociala media antyder mer av den första varan så vill jag påstå att denna, bandets tredje platta, ”Downfall Of Mankind” är lika mycket döds som thrash. Gitarrväggarna är så täta att de knappt går skära genom, och trumspelet signerat Luana Dametto är rent av löjligt ilsket och tajt. 
Tjejerna har som sagt en tid på Gefle Metal, och det ska bli oerhört spännande att se om man som trio – bandet består av nämnda Dametto på trummor, Prika Amaral på gitarr och Fernanda Lira på bas och sång – klarar av att hålla den massiva ljudväggen och leveransen intakt live. För på skiva? Jävlar vad det smiskas! Det är till och med en av de saker som jag noterar varje gång den här skivan hamnar i lurarna, att det är ett sånt jävla ställ hela vägen att det är nästan löjligt. Inget andrum, ingen vila. Fullt ös hela vägen. Det spelar ingen roll om det är en av de snabbare låtarna som Bleeding eller Kill The Silence, eller en av de tungre spåren som Vultures, det ges ingen pardon över huvud taget.
Och man klarar av att göra det utan att bli långtråkiga eller enformiga, lite av en konstart i sig.
Den här skivan placerade sig på plats 18 när Rebellängeln summerade de bästa skivorna från 2018, men ett av de bästa testen på om en skiva håller måttet och förtjänar platsen är ju att rannsaka sig själv avseende hur mycket den har spelats sedan listan/skivan släpptes. Lite eller inga spelningar tyder på en tillfällig kärlekshistoria, medan upprepade spelningar visar att det är en skiva som bitit sig fast. I det här fallet pratar vi om det sistnämnda, det tilhör inte alls ovanligheterna att ”Downfall Of Mankind” åker fram för en stunds mangel – så pass ofta att det nog så här i efterhand hade varit värt en högre placering.
Rekommendationen är att du kör skivan från start till mål, för den har en väldigt fin disposition. Det inledande introt har enbart till syfte att luras och vagga in lyssnaren i en falsk känsla av lugn, och är det något av spåren jag hoppar över så är det detta – allt för att i så fall gå rakt på den första riktiga låten Horrordome. Det är ett bra exempel på hur NERVOSA låter, och efterföljande Never Forget, Never Repeat cementerar de intrycken eftersom man satidigt verkligen får klart för sig hur lyriken är ställd. Mot orättvisor, mot felaktigheter, mot krig och mänsklighetens grymheter. 
Som sig bör, speciellt om man vill säga att man spelar thrash. Och kanske speciellt om man har något att säga, en sak jag inbillar mig är rätt sannolikt om man man är en trio tjejer i hårdrocksbranschen som gett sig på att spöa skiten ur de flesta band vad gäller hårdhet.

NERVOSA känns kort sagt som det perfekt långfingret i luften som Rebellängeln Tipsar vill ha spom sista anhalt innan serien tar sommarledigt, I augusti sparkar vi igång igen, då blir det dansk dynamit som öppnar höstsäsongen, men var sak har sin tid. Och just nu är tiden kommen för ett rejält kok stryk vid namn ”Downfall Of Mankind”! 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.