Årsbästalistan 2018 – Rebellängelns Topp 50

GOTT NYTT ÅR! Hoppas att ni har haft ett fantastiskt år, och att ni är nöjda med vad ni åstadkommit. Som vanligt kommer Heavy MetAle och Rebelängeln att fira nyår genom att avslöja det asserade årets Topplista, med de 50 bästa skivorna i en episk nedräkning. Du har de som inte fick vara med här, tillsammans med den hel del regler, men för säkerhets skull:

  • Inga samlingsskivor, EP’s., liveskivor.
  • Bara fysiska exemplar.
  • 2018 är releasedatum.

Ok? Inte så svårt. Så.. Musikåret 2018 har varit extremt starkt. Blandat med gamla jältar som varit starka och nya debutanter som imponerar. Det har därmed varit sjukt svårt att hitta vilka skivor som verkligen ska placera var – sällan eller aldrig har jag tvekat i samma utsträckning avseende den exakta placeringen. Det har varit en sista-minuten-övning. Årecis osm vanligt kär vi nedräkning från åplats 50 till 1!

50) Svenska HARDCORE SUPERSTAR och deras ”You Can’t Kill My Rock’N’Roll” är ren och skär glädje och eufori. Rock’n’Roll-magi, helt enkelt.

49) SKOGEN och deras ”Skuggorna Kallar” är snygg och naturromatisk black metal av yppersta svenskt snitt. Inte lika bra som när SKOGEN är som bäst kanske, men fortfarande dyngbra!

48) CONAN gör massivt tung musik som handlar om TV-spel och fantasy. ”Existential Void Guardian” är inget undantag.

47) Tänk att vi fått göra öl med SAXON i år, det är ju helt overkligt. Dessutom är det ju tur då att nya ”Thunderbolt” är vass och kliver in på Topplistan.

46) ”Sometimes The World Ain’t Enough” är den svagaste av THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRAs alla fyra skivor, men den sparkar ändå med lätthet in sig på listan. Det säger rätt mycket om det bandets kapacitet vill jag påstå.

45) Svenska LIK håller fortet med ”Carnage”. Döds när det görs på rätt sätt!

44) Svenska THE CROWN håller också fortet, med ”Cobra Speed Venom”. Dödsthrash när det görs på rätt sätt!

43) Svenska GRAVEYARD kommer tillbaka till fortet med ”Peace”. Rock’n’roll när det görs på rätt sätt!

42) Heavy Metal av modell ”stå på ett berg med brinnande svärd och knyta näven i luften” med jänkarna VISIGOTH. ”Conqueror’s Oath” är skönt allsångsmaterial.

41) WATAIN skalade av sina låtar ner på bara kärnan, och levererar ett stycke ursinne på ”Trident Wolf Eclipse”. Ojämn skiva, men det går inte att förneka black metal från det här bandet.

 

40) UNLEASHED är sjukt stabila, det vet vi ju allihop. Årets ”The Hunt For White Christ” har dessutom rediga toppar, och det räcker till en placering på listan.

39) Britterna i KING GOAT golvade undertecknad totalt med debuten ”Conduit”, och förväntningarna på denna, uppföljaren ”Debt Of Aeons”, var förstås monumentala. Bra är den!

38) VANHELGD är fan bäst när det gäller döds med den svenska döden och ensamheten i fokus. ”Demos Sanktuarium” är inget undantag.

37) ”Electric Messiah” med HIGH ON FIRE är sjukt stökig. Stenhård, blytung och… stökig som fan. Det är som att bjuda in ett helt upplopp på kvällsfika. Snyggt omslag tycker jag också-

36) KRISIUN krånglar ju liksom inte till det direkt. Bisvärmsriff och motorsågsgnagande fyller såväl ”Scourge Of The Enthroned” som dina hörselgångar.

35) Hur fan hamnade RIVERS OF NIHIL och ”Where Owls Know My Name” på plats 35? Det fattar jag egentligen inte. Den har liksom legat på en framskjuten placering länge länge under året, och jag gillar den som fan. Men konkurrensen i år har varit knivskarp!

34) NEKROKRAFT klev in i undertecknads liv med ”Will O’Wisp”, men årets ”Servants” är snäppet vassare. Ett av Sveriges mest intressanta black metal-akter att följa framöver.

33) BLEEDING GODS och deras ”Dodekathlon” handlar bland annat om grekisk mytologi, trots att bandet är från Holland. Jag gillar det här, det mörka och episka anslaget. En skiva som åkt in och ut i skivhyllan under hela året för att återkomma till speltid.

32) Det finns inte många som rår på paniken i AGRIMONIAs musik, och ”Awaken” tonsätter ångest på ett vackrare och svartare sätt än till och med ”Rites Of Separation”. Det säger en hel del det!

31) DEAFHEAVEN följer inga normer alls. Shoegaze-black metal-rock med popmelodier bjuds lyssnaren på i ”Ordinary Corrupt Human Love”, och det är så läckert och vackert att hälften vore nog.

30) MEMORIAM fortsätter sin marsch framåt, utan kompromisser. Det är BOLT THROWER omed punkiga övertoner som bjuds på ”The Silent Vigil”.

29) AMORPHIS och deras ”Queen Of Time” är, precis som väntat, vacker och vemodig med bölande melodier. Det är stundtals magiskt.

28) Svenska legendarerna AT THE GATES fortsätter sin resa sedan återkomsten, och ”To Drink From The Night Itself” är proppfull med läckra låtar, snygga riff och allmänt… AT THE GATES:ande!

27) ”The Modern Art Of Setting Ablaze” kan vara skivan som får MANTAR att ta det slutliga steget till superstjärnor. Snyggt omslag så det stänker om det dessutom!

26) När PRIMORDIAL är som bäst är de så bra att det är rent av löjligt. Få band kan få mig att känna att det kokar i blodet på samma sätt som irländarna, och på ”Exile Among The Ruins” saknas det inte sådana stunder.

25) Ja, fy helvete, när den här skivan går igång så vill man ju bara ha sönder saker! Underbart att träna till när SKELETAL REMAINS släpper lös ”Devouring Mortality”. Hulk Krossa!

24) Danska TAPHOS levererar vackert och elakt mörker i ”Come Ethereal Somberness”. Den här skivan ska du inte missa.

23) ”They Often See Dreams About The Spring” med DRUDKH är sån där underbart episk black metal att det inte spelar någon roll att man inte fattar ett jota av vad som sjungs…

22) ALTARS OF GRIEF har gjort en skiva som… ja.. innehåller typ doom/döds/goth/black metal ur ett musikaliskt perspektiv och ren sorg och vemod ur ett emotionellt perspektiv. ”Iris” är sååå vacker!

21) PALACE OF THE KING och deras ”Get Right With Your Maker” svänger så sjukt hårt att det borde vara varningsetiketter på skivan. Årets Rock-platta kommer från down under, helt enkelt.

20) Plats 20 innebär ju såklart att vi närmar oss den absoluta toppen, och här hittar vi KHEMMIS med ”Desolation”, en skön mix av heavy metal och doom på det allra bästa av sätt.

19) ENEFERENS och deras ”The Bleakness Of Our Constant” är vår tids avkoppling. Ömsom stenhårt, ömsom viskande mjukt. Som ett modernt spa, för hårdrockare som älskar gamla OPETH.

18) Kanske är det här den argaste skivan alla från 2018? Otaliga är de gånger jag återvänt till NERVOSA och deras ”Downfall Of Mankind” och varenda gång känns det som om man blir slagen i fejset med en hammare. Underbart stenhård döds-thrash!

17) Tillhör du dem som läser den bloggen (och listan) för att hitta nytt okänt guld så här det nu du ska spetsa öronen. OCEAN OF GRIEF och deras ”Nightfalls Lament” är inget annat än soniskt guld. Kolla!

16) Gammal är äldst! JUDAS PRIEST trodde man ju var helt slut, men jävlar vad tji man fick! ”Firepower” ekar från fornstora dagar…

15) ALASTOR har låtar som är heeeeeelt overkligt bra, och man kan knappt förstå att det här är en debut. Så stark, så egensinnig, så bra. Ett band som borde vara stora!

14) Tyska THE SPIRIT kanske knappt är okej på den här listan eftersom skivan nog ursprungligen släpptes förra året.. men… ser du det här:

 

 

 

 

Just det. Det är inget alls. Lika mycket som jag bryr mig. ”Sounds From The Vortex” är grym och förtjänar att hyllas detta år med sin ”riktiga” release.

13) ”Eonian” är en av DIMMU BORGIRs allra starkaste alser – kanske nummer ett i ordningen om man ska var ärlig. Här möts det episka, teatraliska och det hårda på ett ultimat sätt.

12) IMMORTAL splittrades, tänker man – men man hade nog fel. ”Northern Chaos Gods” är vansinnigt stark, och Demonaz visar var skåpet ska stå.

11) Att peta ALICE IN CHAINS och deras ”Rainier Fog” från topp 10 gjorde nästan fysiskt ont! Refrängerna är så sjuuuuuukt bra att det är rent av löjligt!

10) CRESCENT och deras ”The Order Of Amenti” får symbolisera och visa att vi nu. när vi nått topp 10, får en egen bild för varje skiva samt lite mer text. Detta är ”Behemotskt” dödsmangel av högsta klass, och eftersom bandet är från Egypten så klarar man sig undan med högsta trovärdighet. Riktigt bra!

9) Bakom det aningen ostiga namnet EVIL WARRIORS döljer sig fantastisk ond magi. Tyks smutsig, riffstark och fascinerande black metal befolkar ”Fall From Reality”, och efter att den brakade in i undertecknads liv har den loggat väsentligt antal timmar.

8) BEHEMOTH verkar liksom inte kunna göra något fel, så även om ”I Loved You At Your Darkest” inte kommer upp i samma svindlande höjder som ”The Satanist” så är det fortfarande så att man sparkar arsle med mer eller mindre hela världen…!

7) UADA och deras ”Cult Of A Dying Sun” är ett alldeles felfritt exempel på hur man levererar ”sling-black”, dvs black metal där melodislingorna snärjer alla lyssnare. Ge det lite tid så fastnar du också. Det här är en sån där skiva som växer över tid.

6) Detta års ”The Wheel”  är danska SLAEGTs SLAEGTs starkaste skiva, ändå placerar den sig lägre än föregångaren ”Domus Mysterium” som kapade åt sig en andraplats förra året. Det säger kanske en del om detta musikår såväl som bandets kapacitet, och att du borde kolla in dem!

5) BLACK FAST och deras ”Spectre Of Ruin” är ren och skär glädje. Om man gillar arga ord och smärta alltså – för det här är ilska i sonisk form. So mtur är så kombineras det med rent av asgrymma melodier, så gillar du thrash är det här skivan för dig.

4) Jag älskar ”Hrimthursum” med NECROPHOBIC, men fasen vet om inte detta är ÄNNU bättre?!? ”Mark Of the Necrogram” innehåller inte bara årets bästa låt, utan även ett knippe andra dunderhits!

3) En av de skivor som sopade hem maxbetyget 5/5 under året är den här. SKELETONWITCH och deras ”Devourig Radiant Light” imponerar på alla vis – gitarrspelet, låtskrivandet, dynamiken.

2) HARAKIRI FOR THE SKY borde egentligen inte kunna placeras så högt på årsbästalistor. Deras musik borde – enligt all rim och reson – lämpa sig bäst för ensamheten, ångesten och mörkret, och kan inte kallas populistisk. Det skiter vi förstås högaktningsfullt i och hyllar detta säregna projekt så mycket vi kan. Nej, det är måhända inget som drar igång festen, men bättre introvert musik kan man nog inte hitta. ”Arson” är en given maxpoängare, oavsett betygsskala!

1) Aldrig att jag trodde att TRIBULATION skulle kunna överträffa ”Children Of The Night”, den skiva som toppade 2015 års lista – men det bet man i gräset, så att säga. ”Down Below” är en helt perfekt skiva, där varenda spåre, varenda ton, varenda steg är rätt. Detta är skivan som övertygar tvivlarna, detta är skivan som kommer att ta TRIBULATION till superstjärnestatus. Modern klassiker? Det kan du lita på. En värdig vinnare av Rebellängeln Topp 50!

2 reaktioner på ”Årsbästalistan 2018 – Rebellängelns Topp 50”

  1. Intressant lista som vanligt. Ska kika närmare på t.ex. Black Fast och Evil Warriors (trots kassa bandnamn). Hade hoppats på något mer överraskande på förstaplatsen men Tribulation har ju gjort en riktigt bra platta i år så jag är inte förvånad.

    Gott Nytt år!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.