Recension: AGES ”Uncrown”

AGES var en sådan där dundersuccé i samband med debuten ”The Milific Miasma” som kom 2015 (ja, det tog ett år innan den var Rebellängelntips…), en skiva som verkligen klarade av att kombinera ljus och mörker med melodi. Black metal av den modell som i stort sett vem som helst kunde älska. Vackert, skört och ändå hårt. Fem år senare är det dags för uppföljaren, och det är klart att förväntingarna på ”Uncrown” är höga. Den här trion från Dalarna verkar ju ha tålamod och ta den tide de behöver, så att en uppföljare ska ha samma höga verkanshöjd känns nästan givet – och det kan vi konstatera med en gång.

De två första spåren Burn Them och Illicit State är de låtar som valts ut som singlar, och jag får erkänna att inledande bränn dem-låten är ett spår jag hade lite svårt för initialt. Av någon anledning satt den inte, medan andrasingeln Illicit State fastnade direkt. Sånt händer, inte mycket att bråka om. Dessutom är det ”som vanligt” med AGES, att skivan som helhet är starkare än de separata delarna (utan att delarna på egen hand är svaga). Det är när man nästan hamnar i trans som det är som bäst!

Hela ”Uncrown” kännetecknas av en väldigt snygg ljudbild. Det är black metal där allt är polerat och väl sammanfogat. Låtar som Herolds Of Enslavement eller någon av mina favoriter på slutet – The Death Of Kings Of Old eller Pyres – känns nästan lika mycket som konstverk som låtar ibland. Hvergelmer (eller Andreas Olander som han heter) levererar både gitarriff och sång på ett sådant sätt att man som lyssnare verkligen hör allt. Text, nyanser, rubbet. Black metal har ju många ansikten, och den råa och smutsiga punkiga känslan som ibland kan finnas i den typen av musik saknas här – och det är precis som det ska.

”Uncrown” är lika bra som den är vacker att betrakta och leva med i.

AGES ”Uncrown” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.