Recension: BAEST ”Veneum”

Egentligen är allting ganska enkelt. Gillar du dödsmetall så gillar du danska BAEST. Har du dessutom öra för utveckling så inser du att att det hänt vansinnigt mycket med bandet sedan den – i all sin prakt utmärkta! – debuten ”Dance Macabre” och uppföljaren ”Veneum”, och att det här bandet är på väg mot något riktigt stort. Det här är smal musik som enbart tilltalar de av oss som tänder på dödsmetall – den stora och breda massan av ovetande människor lär aldrig fatta grejen – ett genomslag i den undre hårdrocksvärlden får därför anses som ett rejält genombrott. Och sanna mina ord: BAEST står och balanserar på kanten för ett sådant genombrott. Om allt går som det ska kommer det här bandet att terrorisera våra scener för en lång tid framöver – på det bästa av sätt!

”Veneum” kläds av demoner som äter dödliga. Bilder av helvetet. Det är samma i konvolutet, men egentligen är musiken rätt enkel. Det är okomplicerad och jävligt svängig döds som serveras. oavsett om det är snabbare takter (som i öppningslåten Vitriol Lament, sannolikt skivans bästa spår, eller den snärtiga titellåten) eller krossande tunga tag (som i Gula eller As Above, So Below). BAEST behärskar alla stilar, och glider enkelt mellan hastighet och tyngd.

Det mest imponerande?

Att bandet faktiskt lyckast karva ut en liten del som låter som BAEST hela tiden, trots att man måste erkänna att klassisk köttig döds är en genre där det inte direkt saknas alternativ att lyssna på. Konkurrensen står helt enkelt beväpnad med en köttsåg och är beredd att slakta vem som helst på dödsmetallens altare (och detta trots genrens relativt smala popularitet bland gemene man), men inget kan befläcka den här plattan.
Det är bra. Det är hårt, tungt och det svänger. BAEST har absolut tagit ett steg till framåt med ”Veneum”!

BAEST ”Veneum” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.