Recension: KURGAN ”Yggdrasil Burns”

Första gången man hör KURGAN så kan man liksom inte låta bli att tänka på AMON AMARTH, i alla fall inte om man härstammar från det kalla Sverige. Lyriken, tempot, känslan är i mångt och mycket samma, och det känns sannolikt att den här danska kvintetten har lyssnat mer än tillrådligt på sina norra grannar. Andra gången man hör skivan ”Yggdrasil Burns” så tänker man att det nog finns en nyans ändå. En skala. Över tiden fortsätter det där, och när man har ett par 7-8 varv med plattan så får man tillstå att visst finns det likheter som är stundtals härliga, men nog är KURGAN ett band som siktar på ett eget liv. Hade man hållit en lyrik som inte har med slagfält, nordmän och nordisk mytologi att göra hade kopplingen varit mindre tydlig – och, let’s face it: ska man ha en modell utifrån hur man snickrar ihop melodisk dödsmetall kan man välja bra många sämre akter än just AMON AMARTH.

KURGAN är för min del en ny akt. De tycks ha varit i farten sen ca 2014, och detta är debuten. Mången akt har samma namn, men det här gänget består av Thor Holmen (bas), Charlie Selvig (trummor), Thomas Hvisel och Jesper Myrup på gitarr samt Brian Petersen på sång – och personligen gillar jag skarpt hur man lyckas använda de dubbla gitarrerna till att skapa ett driv och ett ”rid” i musiken. Det är utmärkt musik att löpa till kan meddelas, och inledande Hellstorm är ett utmärkt exempel på när bandet träffar rätt. En bra öppningslåt, kort och gott. Dessutom träffar man ibland helt rätt, kanske är Send Me A Raven skivans starkaste spår, möjligen i konkurrens med avslutande Over The Lands, Into The Sea… – men här ligger också en del av skivans svaghet.

Den är inte genomstark. Eller, rättare sagt – de starka spåren är väldigt bra, men stundtals går det lite på tomgång. Som nämnts har den här skivan varit sällskap på flera löpturer, och lika peppad som jag blivit av inledningen, lika ofta har tankarna smugit iväg stundtals under mittsektionen på skivan. Det är inte dåligt alls, men hade alla spår haft samma verkanshöjd som topplåtarna hade detta sopat banan med bra många av sina kollegor i branschen – inklusive flera av skivorna som ett visst band från Sverige med vikingatema släppt.

Nu stannar betyget på en trea för den här debuten – men Odin vet om inte det här drar iväg uppåt nästa gång?
KURGAN ”Yggdrasil Burns” = 3/5. Bra. Värt tiden och pengarna!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.