Jag är ute och sladdar med PV’n och lyssnar på SATOR!

Oh yes – det blev fredag den här veckan också, och då vill man ju fira till det lite extra. Du vet som vi gjort med lite djupdykningar senaste tiden? Kollat lite extra på Run To The Hills med IRON MAIDEN, VAN HALEN och Highway 1, det fantastiska gitarrspelet som Steve Stevens levererar i den akustiska versionen av BILLY IDOLs White Wedding och en helt sagolik version av Friday On My Mind av Stevie Wright där han dominerar ett soundcheck så det står härliga till.  Förra veckan dök vi rakt in i världens tyngsta hårdrocksdjur mammuten – och den här traditionen har blivit lite mysig att hålla i, så idag ska vi kolla på en svensk klassiker. På flera sätt.

Nile City 105,6 är kanske det svenska humorprogram jag personligen håller högst, och på senare år har det dykt upp flera små snuttar och sketcher från denna geniala serie i sociala medier. (Följ SVT Humor på exempelvis Facebook!) Det här var för mig en liten bortglömd pärla, men det sätter verkligen fingret på nostlgi-nerven!

Nu hade ju eder Rebellängeln ingen PV utan en skogsgrön Volvo 242 från -76 som första bil, men ändå. Fan vad kaxig man var när det begav sig, och även om jag bara hade råd att köra bilen de första två, kanske tre veckorna efter payday innan det var slut på pengar att tanka för så var det ju evig frihet.

Och ta mig fanken – det här var ju ungefär i tid när SATOR var grymt stora och hade sin monsterplatta ”Headquake” ute. Början av 90-talet (-92 kom skivan va, för att vara exakt?) och gymnasietid, nytaget körkort och såklart har man sladdat om man kommer från Västerbotten. Minns en gång när jag körde och hämtade upp en kompis som följde med – till hans föräldrars stora förskräckelse! – när vi skulle ut och det hade snöat nyss. Vi hamnade i diket rätt snart, mitt mellan två träd och kompisens farsa fick komma och dra upp oss. Han var skärrad som fasen, jag mest nöjd att mitt lik till bil klarat sig utan en skråma, utan tanke på att det hade kanske kunnat sluta illa.

Fan vad bra de var, SATOR. Vilka låtar! Kanske den ultimata partyplattan då, och att bara kolla låtlistan ger nästan goosebumps.

Skyscraper. No Time, Tomorrow. Slug It Out. Heyday. Kanonlåtar, och då har vi ju ändå inte nämnt monsterhitsen I Wanna Go Home och I’d Rather Drink Than Talk. Framförallt den förstnämnda lät ju på egen hand ha gett bandet en raketkarriär och öppnat så många dörrar inom musiken för Chips Kisbye att skapa sig ett långsiktigt leverne som bland annat producent, och det är ju inte undra på. Kanonlåt är det.

Men det är inte dagens låt. Även om man gärna vill hem en fredag så är det den andra låten vi ska hylla. Fredagsölen är kanske den godaste av dem alla, och efter en intensiv vecka kan man inte annat än att förstå den här refrängen.

Trevlig helg, önskar Rebellängeln och SATOR!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *