Det har ju blivit så att ett par fredagar i rad så dyker vi lite i YouTube-upptagningar eller total frihetskänsla. Fredagsfeeling, helt enkelt, med GARY MOORE (och det helt magiska klippet där Stevie Wright gör en helt grym version av låten Friday On My Mind – på soundcheck!) och VAN HALEN. Trevliga inlägg att skriva, hämtade direkt från livet och små händelser som har triggat lyssnande på en massa bra musik – och idag har turen kommit till BILLY IDOL och Steve Stevens helt magiska gitarrspel på akustiska versionerna av White Wedding.
Det var en slump, där vi i bilen hörde Rockklassiker köra en version som sedan fick undertecknad att leta reda på låten på YouTube. Jag trodde först att det var hela bandet, men icke sa Nicke: det är Steve Stevens som spelar hela klabbet på gitarr. Samtidigt!
Nu valde jag att ta den här lite äldre videon, men det finns flera nyare upptagningar (förmodligen bland annat från den aviserade tunrén vars poster pryder denna bloggpost) som du kan kolla på – och det du ska lägga märke till är hur han spelar basslingan på de övre strängarna samtidigt som han spelar melodislingan på de undre. Fläckfritt, typ.
Två artister utan några tricks som har publiken HELT i sin hand. Riktigt häftigt att se, och man kan ju bara hoppas att min yngsta grabb som till slut sparade och köpte en elgitarr enbart på grund av att han gillade BILLY IDOL suger i sig det här…
Jag har i alla fall kollat videon hur många gånger som helst och är imponerad och fascinerad!
BILLY IDOL då. Han har varit med han. Många plattor har det blivit. Självbetitlade solodebuten kom redan -82, och ”Rebel Yell” -83. Visste du för övrigt att den låten kom till efter att han druckit whisky med namnet Rebel Yell tillsammans med bland annat Mick Jagger från ROLLING STONES? Det säger lite det…! ”Whiplash Smile”, ”Charmed Life”, Cyberpunk”… alla dessa var standardmusik när jag sommarjobbade, och klasskompisen/arbetskamraten Peter styrde den musikaliska skutan. Det var Idol och RED HOT CHILI PEPPERS som gällde. En fin tid. I efterhand är det faktiskt bara ”Cyberpunk” (märkligt val..!) jag har köpt på mig själv, antagligen var det en reaskiva någon gång. Det har varit samlingsplattan som fått stå för CD-användandet, men jag kan känna att det saknas lite. För att liksom hedra snubben och efter den här uppvisningen är det kanske framförallt en liveskiva som skulle vara rätt.
Den här, möjligen?