Musik – att lyssna själv eller tillsammans med andra?

Jo, jag vet att detta publiceras på en söndag och kanske kan tas som en Söndagsbilagan – men tro mig… den är död. Som du vet. Det här är snarare en helt vanlig fundering, en som som faktiskt uppkom i samband med Hårdrockskvällen och dess förberedelser – det finns verkligen musik som passar bra i ensamhet, och annan som gör sig i sällskap. Jag valde två riktiga ytterligheter på bra skivor som omslagsbild, eftersom de slår mig som bra exempel. AC/DC och deras ”Highway To Hell” spelas i radio, funkar kanon på fest eller i samband med att man som sällskap babblar och har kul i övrigt. Musik som talar till dig första gången, oavsett om du hört den innan eller ej egentligen (fast… det är klart… de flesta har ju hört den, vilket gör att den funkar ännu bättre i sällskap då den inte kräver och fokus egentligen). AC/DC – allas favoriter. Du skulle antagligen kunna byta det bandnamnet mot ett knippe olika stora akter, men vi återkommer till det. Låt oss först titta på andra sidan myntet, så att säga. TOMBS, och deras ”Savage Gold”. En riktig dunderskiva, en av de bästa jag stött på i modern tid får jag erkänna. Men… det funkar inte i grupp. Den kräver nästan ensamhet, avskildhet. Gärna i lurar, med fokus. Musiken är – även efter upprepade varv när du känner skivan i stort sett utan och innan – inte en skiva du tar till dig med lätthet. Den kräver din uppmärksamhet, din fokus, ditt helhjärtade öra. Det är (utan att såga AC/DC på något sätt) motsatsen till hissmusik.

Det finns ingen radiokanal för den här typen av musik, helt enkelt eftersom det inte är gjort för att lyssna på i plenum. Du hör inte TOMBS, ANCIENT ASCENDANT, ULCERATE, NE OBLIVISCARIS, NEKROMANTHEON eller annat liknande på radion. Jag tänkte på det en hel del i mitt val av låtar till Hårdrockskvällen, det där faktumet att även om viss musik (typ TOMBS då) är helt fantastisk så passar den sig liksom inte för att spela för ett helt rum med människor som kanske/sannolikt inte hört den innan. Det funkar inte. Faller platt.

Först trodde jag att det kanske hade att göra med hårdheten på musiken, men så är det inte. KONKEROR funkar utmärkt i grupp, eller klassiker som ENTOMBED eller PANTERA, medan lugnare musik som JESS AND THE ANCIENT ONES eller JEX THOTH inte alls är av den sorten. Det är inte heller all komplexitet, ett band som KATATONIA eller för den delen OPETH har vansinnigt mycket som händer men funkar ändå (i mitt tycke) alldeles utmärkt i grupp.

Nä, jag tror helt enkelt att det är så enkelt att viss musik bara… avslöjar sina hemligheter om man lyssnar själv. Intensivt. Fokuserat. Medvetet eller ej så är den skriven för att avnjutas ensam, och inget kan någonsin ändra på det. Man kommer inte att få en ”Radio Svårlyssnat”, även om det liksom låter lite kul.

Prova själv. Här har du våra två exempel. Och så avslutar vi med lite med bilder från Hårdrockskvällen, bara för att det är kul.

Lyssnar du helst själv eller i grupp?

Öl och glasspliiter mitt bland kablarna – kategori fem drabbades av ett tekniskt missöde. Inget kalas utan kras!
Laddat och klart. Det är rätt ansträngande att stå värd – inte minst bunkrandet!
Så här lottas alla kategorier. Varje tryck på ”Go” slumpar ett namn, och givetvis är det ett tryck på Lemmy som nollställer allt igen!
Stones tune Of The Day hade som vanligt ett mästerverk till skiva!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.