Några ord om FIRESPAWN, HATE, VULTURE och VALLEY OF THE SUN

…ja, du har rätt. Det här är faktiskt lite av ett fusk-inlägg från Rebellängeln. Det är liksom en korsning av recensioner och en vanlig bloggpost. Och kanske lite Rebellängeln Tipsar i miniatyrformat, men ibland blir det såhär. Ett par skivor som liksom spelats av och till, och som jag vill ge några rader om men ändå inte finner utrymme just nu för att göra fyra stycken helt regelrätta och fullödiga recensioner. Se det som en avsmakningsmeny istället, okej?

Polska HATE har varit igång länge. Jag har följt dem sen ett par, tre skivor bakåt och det är alltid trevliga släpp. ”Auric Gates Of Veles” är nog dessutom bandets bästa som jag har hört, det är snygg och svängig svärtad döds i bästa BEHEMOTH-anda. Mycket trevlig skiva att träna till, och om det finns något som kan vara lite problematiskt och utmanande för HATE är det antagligen att de inte är speciellt unika i sitt sound och att det finns ett par landsmän som ligger längre fram i sina karriärer (BEHEMOTH, VADER, MGLA, DECAPITATED…), så de hamnar ju liksom lite i skymundan. Även om skivan är väldigt bra. En 4:a i betyg, skulle jag nog satt om det var en regelrätt recension!

Tyska VULTURE levererar halvgalen speed metal som jag kan tänka mig delar lyssnarna i två läger: de som gillar det och de som inte ens nästan kan med det. Det skevar och det gnisslar liksom, och är lika delar tysk ful-thrash i botteningridiensen som det är over-the-top-stegrande speed.

För min del?

Passar som handen i handsken. Det är en nostalgitripp utan dess lika, och det tar inte många sekunder förrän jag mentalt är tillbaka i pojkrummet och kollar in vinyler som Ginza skickat mig som del av ”100-kronorspaketet”. Sannolikheten att detta skulle sluta som en ”Rebellängeln Tipsar” är väldigt hög, och skule du avtvinga mig ett betyg idag så antar jag att vi balanserar mellan ”3” och ”4”. Coolt namn på plattan också, ”Ghastly Waves & Battered Graves”!

Jag gillar inte stoner, egentligen. Flera av de stora skivorna inom den sub-genren går mig liksom förbi utan att jag ska fatta storheten i dem, men det här är så bra att jag tvingas kapitulera. Det svänger satan, får man säga, och bakom den rätt anonyma omslagsbilden och den lite intetsägande skivtiteln ”Old Gods” döljer sig en skiva som helt garanterat kommer få sin plats i Rebellängeln Tipsar. VALLEY OF THE SUN har träffat mitt i prick, helt enkelt, och den här skivan har rullat bra många flera varv än vad jag skulle vilja erkänna.

Betyg? 4:a. Helt klart. Och det är som sagt rätt outstanding för att vara Rebellängeln och stoner i kombination.

Den skiva som undertecknad lyssnat minst antal gånger på av de sammanställda här är, något oväntat, svenska FIRESPAWN och deras tredje giv ”Abominate”. Varför? Det finns ingen rimlig förklaring, speciellt med tanke på att såväl debuten ”Shadow Realms” som uppföljaren ”The Reprobate” recenserats och fallit i god jord på denna lilla blogg. Man vet liksom vad man får med FIRESPAWN, och det är inte första gången jag har funderingar på om inte detta borde vara L-G Petrovs huvudsyssla snarare än ENTOMBED A.D… ”Abominate” låter – med de ynka två varv jag har med plattan – fint, och när dessa rutinerade dödsdyrkare träffar rätt så gräver de djupt i inälvor och mage. På ett bra sätt.

Betyget just nu skulle nog bli 3, men samtidigt har jag en absolut känsla av att det ska komma att revideras med fler lyssningar. Vill du istället ha en mer fullödig text om den här skivan rekommenderar jag WeRock-kollegan Fredriks recension.

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.