En av fördelarna med att skriva en blogg från hjärtat, utan något som helst krav på publiceringstakt eller ordning är att man kan styra sig själv. Rebellängeln Tipsar lever sitt eget liv, och som de flesta långtida läsare kunnat konstatera så är sannolikheten stor för i alla fall tre inlägg i veckan – men det är fan ingen regel, Dyker bra grejer och tid upp så kan det bli fler… spelar livet spratt kan det bli färre.
Såhär i den kanske mest hektiska tiden av alla vad gäller att hänga med i ny musik (skivfloden har verkligen högvatten i septmber/oktober!) så rasar massor av bra skivor in. Gårdagen bjöd till exempel på de här tre essen, skivor som alla tre är värda sin tid förmodligen kommer att få sin tid i fokus vad det lider.
VAK, KURGAN och DISILLUSION, tre helt olika skivor med varsitt fokus. Bra grejer, men… det är ändå inte de som hamnar i fokus idag, Inte heller nya OPETH eller BORKNAGAR, inte ens nya MGLA.
Nej, vi ska snacka döds, och det av den där krigsmanglande ypperliga kvalitén. FERAL tipsade mig, och jag har väntat på den här debuten av CREEPING FLESH. Detta är lysande döds i samma anda som exempelvis 1914, JUST BEFORE DAWN och liknande. Bra skit, helt enkelt.
CREEPING FLESH. ”Into The Meat Grinder”. Frågor på det?