Nu blir det ego-tid. Dagens låt heter nämligen I, som översätts till jag. Jag, jag, jag. Lite överraskande kanske det dock är att det inte alls handlar om Abbaths platta I, denna eminenta rock’n’roll-dänga utan helt andra saker. Vi ska istället hämta en låt från svenska NINE och deras platta ”Lights Out” (du har väl inte missat att den varit Tips här på bloggen?), och en från mästarna BLACK SABBATH och deras knäckande hårda ”Dehumanizer” (som ju varit med i en Tvekamp för vad som nu känns som ganska länge sen..).
Helt olika – och ändå samma titel!
NINE har ju ett lite smutsigt sväng i sin stil. Lite rock’n’roll av modell garage, mixat med mörkare undertoner och klassisk hårdrock. Ibland kan man kanske tro att HELLACOPTERS mött SOUNDGARDEN från fordom, om man ska raljera och försöka peta in Linköpingsborna i ett fack. Fast det ska man inte, man ska låta dem hållas och göra sin grej. De har valt att öppna skivan med spåret I.
BLACK SABBATH behöver förstås ingen ytterligare presentation, detta är med Ronnie James Dio bakom micken och eftersom vi snackar 1992 så är det aningen elakare i soundet än de klassiska ”Heaven And Hell” och ”Mob Rules”-plattorna. För att vara Sabbath är det stundtals riktigt elakt till och med. Här ligger I som nionde och näst sista spår, där dess raka hurtighet (nåja, allt är ju relativt…) byts mot blytunga Buried Alive för att avsluta plattan med en riktig stenkross. Som lök på laxen kan man konstatera att det finns en låt med AVENGED SEVENFOLD som heter just Buried Alive om man söker på Spotify. Den låten har jag aldrig hört, och inte kommer den dyka upp här heller. AVENGED SEVENFOLD får det liksom inte att pingla till i kroppen..