Mixed stuff!

…”I’m a huge metal fan!” Ja, du fattar ju, det är hur kul som helst, och givetvis är fortsättningen på det en mixer. Mixed stuff. Med andra ord, det här blir ett av de där inläggen när vi kommer att rassla runt bland allt möjligt och göra nedslag lite här och där. En knippe humor, ett knippe bärs och en hel massa musik. Häng på – och vi börjar med att du ska akta dig för de levande döda. De som finns vid Thorildspan, Stockholm, där undertecknad jobbar.

Det finns en gymnasieskola precis där, och HERREMINSKAPARE vilka släpiga, sega, ointresserade steg de tar, eleverna! Som om de vore levande döda. Sakta… sakta.. Nu är ju jag gammal som fan i jämförelse med dem och minns inte längre, men var man sådär? Gick som om hjärnan inte var kopplad till benen och alla synapser behövde en smärre evighet för att koppla ihop allt till en rörelse… höger…. vänster… få se.. vad kom sen… ja, just det: höger igen. Och kopplar man dit en telefon som ska beskådas samtidigt så kan en enda person orsaka trafikstockning.

Jag har ofta väldigt svårt att få ihop det med att det är den här generationen som ska rädda oss. Som är så smarta, medvetna om liv och miljö och som kan resa sig som en enhet och strejka för klimatet. Det är ju bra, men jag fattar det liksom inte. Det känns liksom rätt långt från den hasande ormen av ointresse jag ser.

John Meredith kanske är äldre, men det var trixigt det han gjorde med Greta Thunbergs brandtal i FN. How Dare You. Bra talat, och nu skänker Dezpot Records alla intäkter till välgörenhet. Bra. Men visst är det så att nästan alla ser likadana ut av de som hasar runt? Lite för korta byxor, död blick, gärna en tröja med Adidas eller Levis-märke? Det är liksom inte många som går runt och lyssnar på… ja.. typ depp-rock. Säg HIM, det gamlar finska bandet med kärleks/gothsymbolen, du vet?

Fan. De var ett gäng miserabla typer, men ändå med bra låtar som fan. Sångaren Ville Valo drack öl med isbitar, och bandet som egentligen hette HIS INFERNAL MAJESTY skrev verkligen låtar som borde tilltala ungdomen än idag. Jag har flera av bandets skivor, och tycker att de är en klassisk ungdomsgrupp. Men det är å andra sidan länge sen som fan. Jag kollar också på Star Wars-filmerna med min äldsta grabb (en av fördelarna med att han kommit upp sig lite i ålder, även om just Star Wars är mest avföring i min smak – lyssnar hellre på HOTH!), och inser i samband med just de två tankarna att jag är gammal som fan. Funderar på läsglasögon, rentav. Så jag ser något. Om man nu vill det?

Skulle man välja kanske man hellre behöll hörsel och smaksinne än syn?

Det är lite tveksamt det. Skulle kanske inte klarat livet utan smak. Definitivt inte utan hörsel (all musik!). Kanske utan syn? Ta till exempel de här ölen. Det är ju ändå fredag – men tänk efter… ser du dem hellre på bild eller i riktiga livet, eller smakar dem?

Härliga bilder, bra smaker de flesta av dem. Lite ovanliga och mindre tillgängliga partier flera av dem, och du vet ju att det är Hopmaestro du ska följa för att få koll på sånt va? Noterar för övrigt att det är tydligt att det är i köket som jag hållit mig denna höst när det gäller provsmakande och fotograferande. Blir kanske lite trist fondvägg med samma kakel på alla bilder, men så är det.

Och på tal om ingening så börjar det ju som sagt dra ihop sig till sammanfattning av året. På WeRock har arbetet bakom kulisserna redan börjat eftersom det blir julkalender där, men du kan räkna med att det blir lite sådana funderingar när vi går in i december på den här siten. En skiva som faktiskt inte recenserats än är ju den här.

OPETH och deras ”In Cauda Veneum” finns ju på både svenska och engelska, och det börjar ju blir rätt länge sen den släpptes. Självklart ska den här skivan recenseras, den engelska versionen blir det. Det är bara det att det här har varit en skiva som tagit mig väääldigt lång tid och ett knippe omgångar att lyssna in mig på, och den känns djup. Så pass att jag sparat på ord och omdömen. Kanske har du väntat på recensionen med tanke på Heavy MetAles relation med bandet och intervju med Fredrik Åkesson efter att de släppt ”Garden Of The Titans – Live At Red Rock” – men snart är väntan över. Jag ska bara….

….kolla på de här två pärlorna i helgen först.

SLAYER och deras avsked, och TRIBULATION live på Södra Teatern. Det ska bli så jäkla mumma att det finns knappt. Kanske en öl eller två till det?

De är ju ändå fredag..!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.